Simone de Beauvoir är mest känd för sina filosofiska och skönlitterära verk, men hon har skrivit ett drama, De onödiga munnarna. Pjäsen sattes upp första gången 1945.
Handlingen utspelar sig i Vaucelles i Flandern på 1300-talet. Det är fattigt och befolkningen svälter. För att vinna det pågående kriget måste något göras. Det högsta rådet beslutar sig för att göra sig av med alla onödiga munnar och ge mat till de som behöver det, de som gör något för staden. Första aktens slutreplik:
Rådet har beslutat att göra sig av med alla onödiga munnar. Imorgon, innan solen går ner, kommer man att jaga ner invalider, gamla och barn i vallgravarna. Och kvinnorna.
Det är en otroligt starkt berättelse och den är mycket kritisk mot det dåvarande samhällets syn på kvinnor och kvinnor som bidrar till samhället. I 1300-talsmiljö tar de Beauviour upp moderna strukturer, om än i en något övertydlig kontext. Det är träffsäkert och det är rakt på sak. Det är en kort och gott en otroligt bra pjäs som jag gärna hade sett uppsatt på en teater.