Är tjejgympa kvinnoförtryck? av Karin Pihl är en essä utgiven av Timbro förlag på temat tolerans. Texten handlar om mångkulturalism och om det verkligen är dåligt för kvinnor, som filosofen Susan Moller Okin hävdat i essän Mångkulturalism – kivnnor i kläm? från 1999.
Är tjejgympa kvinnoförtryck? utgår från Susan Moller Okins text och problematiserar hennes slutsatser att kvinnor kommer i kläm när det handlar om mångkulturalism. Karin Pihl menar att vi måste kunna se att vi kommer från olika sammanhang och att en kvinna från en annan kultur kan tycka att det är onormalt att bada med män och behöver inte vara förtryckt för att förespråka separerade badtider. Uppdelad gympa ser hon också som något pragmatiskt på en skola där majoriteten kommer från andra lander.
Jag tycker att Karin Pihl relativiserar lite väl mycket och håller faktiskt inte med henne alls här. Jag tycker också att hon missar i diskussionen om huruvida vi med skattemedel ska finansiera könsseparatism. Vi har kommit långt med jämställdhet i Sverige och jag tycker inte att människor från andra kulturer inte ska få åtnjuta dessa friheter och jag tycker inte heller att det vore önskvärt om vi går några steg tillbaka och återinför tjejgympa.
