Är bokbloggen död?

Jag illustrerar inlägget med en shelfie. Mina hyllor speglar förhoppningsvis min bokblogg; lite röriga, har en grundstruktur samt innehåller mycket fantastiskt!

Idag frågar sig Sincerely Johanna om bokbloggen är död. Barnboksbloggen har också svarat. Det är en mycket intressant diskussion där flera har spanat att många bra bokbloggare har tröttnat, att det förekommer snabba ”recensioner” på Instagram som slår ut längre texter och att det knappt kommenteras alls på bokbloggar.

Jag både håller med och inte håller med om mycket som sägs i diskussionerna. Jag bloggar helt och hållet för min egen skull. Mitt mål har länge varit att blanda nytt och gammalt, att läsa bra feministisk litteratur och lyfta fram kvinnliga författare från hela världen. Det gör jag fortfarande och jag tycker att det är roligt. Därför är det inte så mycket stress att skriva, för det är något jag älskar. Men det är klart att jag också kan drabbas av stress. Exempelvis när något litet förlag bemödat sig med att ringa och fråga om jag vill läsa en bok och jag i en panik svara ja. När det några dagar senare dimper ner en tegelsten i brevlådan är det lätt att tappa all lust och då är det ju stressande att ha i bakhuvudet att jag måste läsa den där boken.

För några år sedan satsade jag sort på att läsa allt nyutkommet som jag tyckte verkade intressant och jag fick massor av recex. Jag läste och recenserade allt, så det blev mycket lite tid över till annat. Nu försöker jag sansa mig och ber inte om lika mycket recex. Det jag vill läsa finns ofta på Storytel och läser jag där har jag ingen press.

Nej, jag tror inte att bokbloggen är död eller på väg att dö ut, men vi måste acceptera att interaktion tar sig olika former och att man ibland kan behöva förnya sig. Med tanke på spam-risken måste vi bloggare ha olika filter för att godkänna kommentarer och det gör att många inte orkar eller kanske inte förstår hur man kommenterar. Då är det lättare att skriva något när man länkar till ett inlägg på Facebook. Därför har jag ändrat inställning. Jag för samtal överallt och har bloggen som ”hub”. Jag vill dra trafik hit och det blir fler som läser mina inlägg om fler kommenterar på Facebook. Således är all form av interaktion viktig, även för läsandet av mina inlägg. Jag vill inspirera till läsning och få folk att lära sig mer om feminism och kvinnor i världen. Jag uppnår lättare mina mål om jag är mer öppen för olika former av kommunikation.

Johanna ställer frågan om recensionsexemplar och vad man behöver ge tillbaka i gengäld. För egen del skriver jag om de böcker jag själv har bett om, det ser jag som en självklarhet. Men jag kan inte bestämma över hur förlagen väljer att göra. Vissa är oerhört restriktiva medan andra skickar hela sin utgivning utan att jag har bett om det. Vissa verkar tycka att endast ett kort omdöme är ok för en recension, medan andra vill ha fylligare texter. Förlag kan inte bestämma vad jag ska skriva, men jag ser det som ett oskrivet avtal att jag skriver som jag brukar om de böcker jag fått, dvs jag skriver en recension och inte bara lägger en bild på Instagram.

Som allt annat så förändras bokbloggarna, eller i vilket fall våra läsare. Kanske är det inte längre veckans fråga som är det stora. För egen del försöker jag hela tiden förnya mig och hitta på saker som gör att både läsare och jag själv tycker att bloggen känns aktuell och intressant. En feministisk kanon, EU-läsning och ett sort Nobelprisprojekt är några saker. Jag blandar också mina litterära inlägg med vardagsbetraktelser och politiska reflektioner. Feminismen är den röda tråden. Vissa kanske tycker att det är spretigt, medan andra uppskattar den personliga touchen. Jag tror att det är viktigt att hitta sin nisch och göra det så sitt sätt. Bloggande är ju personliga reflektioner.

Nu är mitt stora projekt att skriva en skönlitterär följetong. Helt i linje med bloggens innehåll i övrigt eller helt skruvat konstigt. Om detta kanske läsarna tvistar. För mig handlade det om att jag ville göra något nytt och äntligen vågade jag testa. Det återstår att se om det blir kanon eller kalkon!