Recension: Lodalen, Mian; Lisa och Lilly; 2020

Mian Lodalen ska skriva en trilogi om homosexuellas situation i Sverige i historia. Lisa och Lilly är den första och den har getts ut på Romanus och Selling. Boken bygger på verkliga händelser och verkliga personer och Lodalen ska ha gjort gedigen research. Lisa och Lilly är en bok som är föremål för flera av de bokklubbar jag är med i och diskuteras i detta nu i Kollektivet som är en onlinecirkel i regi av Selma Stories. Jag lyssnade på boken på Storytel, inläst av författaren själv.

Lisa bor trångt med sin familj på söder i Stockholm och det är 1910. Hon är femton år och hjälper sin mamma i rika mäniskorns hem. En dag smiter hon ut för att gå på dans och där träffar hon Lilly. De blir blixtförälskade och när de äntligen ses igen har de svårt att hålla sig från varandra.

Som femtonårig flicka i Stockholm1910 hade man inte mycket frihet. Lisa har ständigt ett hot över sig att bli skickad till Småland för att jobba som piga. Skolan har hon slutat för längesedan. När hon smiter ut om nätterna träffar hon Lilly och andra vänner och pratar politik och hoppas på en ljusare framtid där sådana som Lisa och Lilly har en gemensam framtid. Men drömmen ska sluta i största tragedi. Lisa och Lilly hittades tillsammans i Hammarby sjö 1911.

Lisa och Lilly är en gripande bok om lesbiska ungdomars öde i en tid långt före vår egen. Tidsandan är väl beskriven av Mina Lodalen, som fångar den instängdhet som många flickor borde känt vid den här tiden. Klasserna är tydliga och hade du pengar var det lättare att vara fri. Lisa och Lillys framtid skulle förmodligen endast vara som piga hos rikare. Så många andra karriärvägar fanns inte och som pigor skulle de aldrig få vara tillsammans.

Boken är välresearchad och det märks, samtidigt kan jag inte låta bli att fundera över de tankar och idéer som huvudpersonerna har. Är de tidstypiska eller är de påverkade av en 2020-talsmänniskas idéer. Detta är något jag ofta återkommer till när jag läser historiska romaner, skrivna i vår tid. Jag tycker dock att Lisa och Lilly känns genuin och jag känner under hela läsningen att jag befinner mig i Stockholm 1910. Det var med stor behållning jag läste om min hemstad som den sett ut och varit för 100 år sedan.

Homosexualitet genom historien är ett viktigt ämne och det är fantastiskt att boken är skriven om kvinnor. Kvinnor ses ofta som några som haft det lättare eftersom det är accepterat att väninnor lever tillsammans och inte alls manliga vänner på samma sätt. När man drar en sådan slutsats glömmer man kvinnors ofrihet och framförallt arbetarkvinnors ofrihet. Det perspektivet får plats i Mian Lodalens skildring av de två tonåringarna som tog sitt liv sommaren 1911.