Farväl Kulturkollo – men er bakom släpper jag inte!

Kulturkollo har gått i graven. Jag blev mycket förvånad när jag läste det, men samtidigt förstår jag. Alla de åtta som drev Kulturkollo har egna bloggar, mer eller mindre aktiva. Det är svårt att få ihop det med livet i övrigt. Samtidigt är det oerhört tråkigt.

En bra bokblogg går i graven och en plattform där vi alla har kunnat mötas, både fysisk och i sociala medier, är nu borta. Men saker förändras och bokmässan har inte längre ett bloggrum som Kulturkollo kan hålla i, men det har gått bra ändå. Och framförallt – personerna bakom bloggkollektivet finns ju kvar!

Jag är glad över att ha Linda, Anna, Ulrica, Lotta, Helena, Viktoria, Fanny och Carolina som mina vänner. Ni kommer ju att finnas kvar vare sig ni bloggar på Kulturkollo eller inte. Och vi kommer att ses på bokmässan, när vi nu får besöka den och i Varberg eller på någon resa som Breakfast Book Club ordnar. Eller så ses vi via zoom och pratar böcker och massa strunt.

Det är alltid tråkigt att en bokblogg lägger ner. I en tid då Instagram tar över mer och mer och där litteraturkritiken som inte sker på tidningssidor, blir kortare och rappare, är det tråkigt att en vass litteratursida lägger ner. Samtidigt finns de vassa skribenterna kvar och de har bloggar där de kan – och i många fall också vill – fortsätta skriva kloka saker kring litteratur och kultur.

Farväl Kulturkollo, men inte ens ett litet hejdå till er bakom. För er tänker jag inte släppa! Vi ses därute någonstans; i ett kommentarfält, på messenger, på twitter, via zoom eller i verkliga livet (när vi får det igen).