Detta med bokcirklar och andra bokträffar är lite svårt nu så när min kompis Carina drog igång en zoom-cirkel och enväldigt valde bok hängde jag på. Murel Barberys bok Smaken har jag inte på någon att-läsa-lista, men den fanns som ljudbok på Storytel och jag behövde något att lyssna på när jag promenerar fram och tillbaka till förskolan så jag körde på det!
I Smaken får vi möta patriarken och matkritikern som ligger på sin dödsbädd. Han tänker på alla underbara måltider han ätit och kritiserat. Hans barn tänker på hur fruktansvärd han varit mot dem och hans fru om hur hon valde honom framför barnen. Vi får även möta andra personer – och djur – som gör att vi får en bredare bild av den man som snart ska dö. Någonting känns inte rätt hos den döende. Han börjar komma till en insikt om vad som verkligen är viktigt. Hinner han ändra sig innan han dör? Och vad är det som tynger hans hjärta?
Största delen av Smaken är beskrivningar av olika maträtter och hur de känns att ätas. Det som slog mig är att matkritikern (som ju är en fiktiv person) egentligen kanske inte var expert på mat, utan snarare på ord och beskrivningar av mat. Om inte annat är författaren en ordkonstnär av rang när det kommer till mat! Den delen är outrotligt underhållande att läsa om för en matälskare som jag. Det är också skrivet på ett sätt som får den stora kritikern, som alla är rädda för, att framstå som lite löjlig.
Det är en feministisk bok på många sätt. Det tydligaste exemplet är lärjungen som pratar om varför vi älskar våra farmödrars mat. De kvinnor som inte fick tillträde till några andra delar av samhället hade bara maten att ta till. Genom att ge sin man den godaste maten han vet, fick de någon form av makt. Den instängda husmodern lagar inte god mat av kärlek, utan för att få makt. Det är över lag ett starkt maktperspektiv i boken som visar vilka offer patriarken skördat genom att vara så känslokall och så enbart inriktad på sin egen lycka och framgång.
Bokens mål är att den stora patriarken ska komma till en insikt om sitt liv där han ska erkänna något fel. Jag ska inte avslöja hur boken slutar, men kan säga som så att jag inte blev missnöjd. Slutet var ett mycket värdigt slut på den komiska historia om en självgod man som inte bryr sig om någon annan än sig själv.