Jag har den senaste tiden uppmärksammat Stina Wirsén lite extra. Hon är en av mina absoluta favoriter när det kommer till barnböcker och jag har en dotter som just nu är i åldern då hon älskar Vem-böckerna. Förra året kom Vem finns? och den är lite mer allvarlig än de flesta andra tidigare böckerna i samma serie.
I Vem finns? får vi träffa gula katten som nu är vuxen och tillsammans med en duva. De har två barn och berättar för dem om hur det var när de skulle kläckas, Det fanns tre ägg, men ett var tomt. I det låg det bara en blå fjäder. Gula katten och Duvamamman blir så ledsna, men samtidigt måste de åka hem och ta hand om de barnen som finns. Duna är nu en stjärna på himlen och barnen undrar om hon funnits. Föräldrarna menar att hon har det, men har mormor funnits mer för att hon fanns jättelänge?
Det är en mycket fin bok om missfall och förlusten av någon man hoppades på och längtade efter. Det är lagom sorgligt eftersom det var trillingar som blev tvillingar och jag tror att det gör att det blir betydligt lättare för barnen att ta in. Det är tillräckligt sorgligt att mormodern visar sig vara död. Boken slutar med att barnen börjar bråka om vem Duna skulle tyckt mest och om då går de ut och köper glass, fast det är läggdags.
Stina Wirsén kan som inga annan förklara det svåra och tunga på ett sätt som får barnen att förstå och tänka efter utan att det blir för hemskt. Jag älskar också att det är jämställdhetstänk bakom illustrationer och text och att detta kommer med av bara farten, inte som en särskild poäng.
