Idag kom nyheten att ett forskarteam kommit fram till att den svenska litteraturhistorien är alldeles för fokuserad på våra manliga författare. Vem är förvånad? Inte jag i alla fall. Männen var populära i Sverige, men våra kvinnliga författare exporterades till utlandet i högre grad och förtjänar mer utrymme i litteraturhistorien. menar forskarna.
– Svensk litteraturhistoria behöver skrivas om ur ett internationellt perspektiv. Vi beskriver svensk litteraturhistoria i dag utifrån de författarskap som man höjt upp som nationellt viktiga och vi har glömt bort vad som egentligen spreds och representerade svensk litteratur, säger Yvonne Leffler till SVT. Leffler är litteraturprofessor och projektledare.
De har tittat på författarna Fredrika Bremer, Emelie Flygare-Carlén och Selma Lagerlöf. Dessa har jämförts med blanda andra August Strindberg, Esaias Tegnér och Carl Jonas Love Almqvist. De har till exempel kommit fram till att Flygare-Carlén spreds internationellt i mycket högra utsträckning än Almqvist.
Det är otroligt intressant, men som sagt föga förvånande. Det är bra att det görs forskning som denna för att inte hålla fast vid det som man alltid trott var sant. Det finns all anledning till att revidera gamla föreställningar om att kvinnor inte fått nobelpriset för att kvinnor inte skrev. Det visar sig att det faktiskt inte bara skrev, de blev lästa också. Jag hoppas att få läsa mer sådan här forskning i framtiden!
