Det känns så konstigt, en av mina tonårsidoler och som funnits som affisch på väggarna i mitt tonårsrum är död. Det var kanske inte Luke Perry som var föremålet för min förälskelse, utan snarare Dylan McKay, men eftersom båda var ungefär lika ouppnåeliga så spelar det kanske mindre roll. Nu var ju jag kanske mer ett Brandon-fan, men det var ju nästan dött lopp mellan Dylan och Brandon. Dock kunde jag inte riktigt förlåta att han valde Kelly framför Brenda.
Beverly Hills var en viktig del av min tonårstid och att jag fick höra av en kille i klassen att jag var lika Brenda var då förmodligen den finaste komplimang jag fått dittills i mitt liv. Serien betydde otroligt mycket och jag levde mig in i alla rollkaraktärers liv. Det är kanske därför som det känns så konstigt idag. Bevvan-gänget var som mina vänner i en tid då TV-stjärnor betydde mycket för mig. Nu är en av dem död och jag känner mig otroligt gammal.
Beverly Hills kanske inte var den mest feministiska TV-serie, men trots ganska stereotypa könsroller hade serien starka kvinnokaraktärer. Men jag vet inte om jag skulle våga se om serien just för att det förmodligen är ännu värre än jag kan föreställa mig.
Det är alltid tråkigt när människor går bort för tidigt. Luke Perry är också en stor symbol för nittiotalets popkultur. Därför är dagen för mig en dag att tillåta mig själv att bli lite nostalgisk.
1 ping
[…] några år sedan skrev jag om att min ungdomsidol Luke Perry från Beverly Hills hade gott bort, bara 52 år ung. Nu var det dags för Matthew Perry, Chandler […]