I Novellix nobelnovellask från 2018 finns novellen Recitatif av Toni Morrison. Det ska vara den enda novellen som hon skrivit. I boken får vi möta två flickor och en är svart och en är vit. Det är bara det att läsaren får inte veta vem som är vem.
Twyla och Roberta hamnar på samma barnhem. Twyla för att hennes mamma dansar hela nätterna och Roberta för att hennes mamma är sjuk. Senare får vi veta att Twyla har gift sig och jobbar på ett café, medan Roberta verkar ha hamnat i ett mer destruktivt leverne. Deras vägar ska korsas igen då Roberta står på barrikaderna och slåss för sina rättigheter och Twyla tycker att hon förstör.
Mina fördomar testades verkligen genom läsningen av denna här novellen. Ena stunden associerade jag namnet till hudfärg och senare att ett beteende till en annan. Det intressanta är att alla fördomar inte kan stämma. När jag trott att jag räknat ut vem som är svart och vem som är vit, får Morrison mig att tveka igen. Så otroligt intressant! Det var verkligen en fantastisk novell som alla som vill få sina fördomar prövade borde läsa.
