På en strand i Sihanoukville – kapitel 11

Här kommer kapitel 11 i följetongen På en strand i Sihanoukville. Resumé: Nina och Calle har kommit till Langkawi i Malaysia där de firat Ninas födelsedag och kysst varandra. Dagen efter kyssen var stel och konstig och de avslutade den med att gå på fest. Där träffade Nina en tråkig amerikan som stötte på henne.

Nina stod på en fest i ett främmande land men främmande människor och kände sig bortkommen. Men något i den nya uppkomna situationen med en reskompis som hon kysst, men som absolut inte verkade vilja upprepa det och tanken på att hon hamnat i en beroendeställning fick henne att gaska upp sig. Just i den stunden var hon lämnad vind för våg och hon var faktiskt på en resa på egen hand och om hon inte hanterade situationer som denna kunde hon lika gärna ta första bästa flyg hem.

Amerikanen som hon stod och pratade med var kanske världens tråkigaste. Som tur var fick hon ögonkontakt med en tjej i baren som genast uppfattade situationen. Hon och en annan tjej armbågade sig fram till Nina och avbröt samtalet. Nina kunde inte varit mer tacksam. Den ena av dem berättade att de också jobbade på Langkawi och hängde mycket på Robins pub. Amy var från USA och Judith från Tyskland. De var båda servitriser.

Det var inspirerande att prata med trevliga och äventyrliga tjejer. De var som Nina alltid önskat att hon själv skulle vara. När hon var ungefär tio år gjorde hennes bästis slut med henne och hittade en ny. Efter det fick Nina alltid slåss för att vara med och passa in. Hon hade haft många kompisar sedan dess, men ingen självklar bästa vän. När hon träffade Malin på universitetet så klickade det direkt. Men redan efter några veckor insåg Nina att hon skulle få kämpa även för hennes vänskap. Malin kom från Danderyd utanför Stockholm från en ganska typisk medelklassmiljö. Hennes vänner hade betydligt mer pengar än hon, men hennes utseende hade tagit henne in i de coolaste gängen. På universitetet hade hon velat hålla fast vid sitt gamla liv. Nina hade blivit en del av det. Eller nej, hon hade fått vara med. Lite på nåder.

Pontus hade sett henne. Hon hade för första gången i hela sitt liv hittat en kille som såg henne och tyckte att hon var snygg. Efter att de legat med varandra gick hela hennes liv ut på att få bli hans flickvän. Alla hemma i lilla småstaden skulle bli så avis om de såg vilken cool pojkvän Nina hade fått. Hon tänkte så ibland, men inte ens då hade hon varit stolt över det. Hon ville inte bli definierad som någons flickvän, hon ville ju bli omtyckt för den hon var. Men Pontus blev som en besatthet och sagan skulle såklart inte sluta väl. Den drev henne rakt i händerna på en annan person, Thomas, och hennes osjälvständiga liv fortsatte.

Att träffa Calle hade fått Nina tillbaka till den person hon ville vara. Hon älskade politik och samhällsfrågor och med Calle fick hon vara tjejen med högsta betyg som gärna argumenterade om det mesta. Hon fick vara tjejen med hjärnan istället för tjejen som inte var tillräckligt snygg. Men trots att det kändes så bra föll hon in i gamla mönster och lät Calle fixa med allt och bestämma vart de ska åka. Hon sneglade bort mot Calle och tänkte på hur otroligt snygg han var. För några dagar sedan såg hon bara fel. Malin skulle inte gillat honom. För ocool. Men när Nina såg den smarta, trevliga och roliga killen stå och snacka med en gammal polare i baren gick det ilningar genom hela kroppen. Hur kunde hon låta allt glida henne ur händerna? Varför hade hon inte sagt något, utan bara tjurat hela dagen?

Folk minglade runt mycket på puben och rätt som det var fann Nina att hon var ensam igen. Då kom den amerikanska killen fram till henne.

– Varför sa du inte att du och den där killen är tillammans, frågade han surt.

– Därför att vi inte är det, svarade Nina irriterat.

– Schyssta killar snor inte varandras flickvänner och han sa att ni var ihop, sa han ännu surare och gick iväg.

Nina blev förbannad. Nyss hade hon stått och tänkt på hur mycket hon faktiskt tyckte om Calle, men detta var mer än hon tänkte ta. Han hade ingen som helst äganderätt till henne bara för att de reste ihop. Nina skulle aldrig i helvete gå hem med den där irriterande amerikanen, men det spelade ingen roll. Hon kände att hon hade druckit mycket för hon var rejält berusad nu och att det skulle vara ungefär världens sämsta idé att starta ett gräl nu, men det kunde inte hjälpas . Hon hittade inte Calle någonstans och lullade iväg mot toaletterna för att få en liten paus. I lysrörsljus bakom skjulet som var puben fann hon Calle.

– Vad tar dig rätten att markera ägande över mig?, fräste hon.

Calle såg förvånad ut.

– Varför går du och säger till folk att vi är tillsammans?, frågade hon anklagande.

– Det gör jag inte, svarade Calle argt.

– Nähä? Varför går det omkring en kille på den här festen och säger att vi inte kan hångla för att jag är upptagen?

– Vill du hångla med honom?

– Det hör inte hit, jag vill bestämma över mig själv! Nu var Nina nästan gråtfärdig av ilska.

– Tror du verkligen det om mig, svarade Calle och kisade mot henne. Det fick henne att vekna en aning.

– Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro, sa hon och tittade ner i marken.

– Jag trodde faktiskt att du och jag gillade varandra. Jag trodde att du lärt känna mig tillräckligt för att fatta att jag inte går runt och markerar ägande.

– Men vad fan sa du till honom då?

Calle suckade och tittade sorgset på Nina.

– Han frågade inte om han fick lov att hångla med dig, han frågade om jag skulle bli ledsen om han gjorde det.

Nina lät det sjunka in. Hon var fortfarande arg och hade svårt att sortera ut sina känslor.

– Men varför har du varit så sval hela dan? Det har ju varit skitkonstigt stämning.

Nu har hon så pass full att hon inte brydde sig vad han skulle svara och om hon skulle bidra till ännu mer dålig stämning dem emellan.

– Jag? Har JAG varit sval? Du kan väl också ta initiativ om du vill hångla med mig.

Calle var på väg att gå. Arg. Nina förbannade sig själv, men fanns sig snabbt och drog tag i hans arm. Hon la den andra armen runt hans backe och kysste honom hårt. Han slet sig ur hennes grepp och för några millisekunder trodde Nina att allt var kört. Då tryckte han upp henne mot väggen och kysste henne tillbaka.

Nästa kapitel >