Länge har jag tänkt att läsa Gone girl av Gillian Flynn. Inte förrän jag fann den på Storytel nyligen blev det av. Nu är det kanske inte optimalt för en snabbläsare att lyssna på en förhållandevis lång deckare, men jag löste det genom att speeda upp takten. Det låter ju lite fånigt, men man vänjer sig.
Nick och Amy bor vid Mississippifloden i Missouri. De är båda arbetslösa journalister som förlorat sina fina jobb i New York efter att tidningar och tidskrifter tvingats skära ner på personal. En dag försvinner Amy spårlöst och allt pekar på att det är Nick som är skyldig till försvinnandet. Han påstår sig vara oskyldig och det blir en hård jakt på sanningen om han ska undvika att dömas för mord och då troligtvis till dödsstraff. Vi får läsa Amys dagboksanteckningar från New York-tiden och framåt och fram växer en helt annan Nick än den han själv vill visa upp.
Gone Girl är en intressant deckare med lite annorlunda tvister. Jag tyckte om den, men var mest fascinerad i början. Jag tyckte att den mot slutet nästan blev väl skruvad. Det var ju spännande och jag var ibland sugen på att speeda upp farten ännu mer, men det var ändå något som inte kändes helt tillfredsställande när jag läst ut den. Jag kan inte säga att den slutar dåligt eller att den inte är genomarbetad, utan det var något annat som gjorde att jag inte direkt jublande mot slutet. Helt klart en läsvärd deckare är det hur som helst och boken lämnade mig med mer funderingar kring dödsstraff samt det amerikanska jurysystemet. Men mer säger jag inte om det!
1 ping
[…] tro på, för alla inblandade ljuger. Det var annorlunda och blev spännande. Det påminner lite om Gone Girl där man inte heller vet vad som är sant och vem man kan lita […]