Jo Harper har skrivit en ungdomsbok om en olympisk mästarinna, Wilma Rudolph – Olympic runner. Jag som just nu läser sportböcker införskaffade den till min Kindle-app (budget-Kindle för oss som inte läser så mycket från Amazon). Jag läste boken före jag skrev posten om henne.
Wilma Rudolph växte upp under fattiga förhållanden i Clarkesville i Georgia. Hon drabbades av polio som barn och när hon blev frisk och fri från skenorna hon fått ha på grund av sjukdomen, ville hon röra på sig, Hon började med basket. Samtidigt som hon tränade kämpade hon för sina rättigheter. Inte ens lärarna vågade sätta sig på henne. När hon senare upptäcktes som en stor löpartalang gick hennes karriär spikrakt uppåt, men trots sin kaxighet vågade Wilma inte sätta sig upp mot sin far. Att han godkände att hon började i en skola där hon kunde springa var därför en förutsättning.
Wilma Rudolph – Olympic runner ingår i en serie för ungdomar om kända amerikaners barndomar. Den var intressant och gav en inblick i hur livet var för Rudolph. Men det var ganska basic och inget extra. Lite väl lamt även för en tonåring kan jag tycka. Det jag fick veta om Wilma Rudolph var i princip det jag kunde läsa på Wikipedia. Såklart var det roligt att läsa om hennes historia, med de förutsättningar och värderingar som var då. Men det var inget som författaren gick på djupet med. Rasismen exempelvis, berördes inte mer än rent sakligt. Den stora besvikelsen var ändå att vi inte fick veta något om varför hon valde att lägga av. Gav hon upp för makens krav? Var det hennes innersta önskan att inte tävla mer? Det berördes lite i boken att hon ville plugga och inte bli hemmafru och att hennes barn hade det bättre hos föräldrarna tills hon pluggat klart.
Det mest intressanta i boken var att läsa om hur det gick till på ett OS på 50- och 60-talen. Det var långt ifrån sponsoravtal och glassiga hotell. Dessutom blev Wilma inte helt snällt behandlad av sina lagkamrater. De var avundsjuka och antydde att hon var divig. Allt kändes så otroligt oproffsigt jämfört med idag. Slutligen hade jag velat ha lite mer om hennes liv som medborgarrättskämpe, men det kanske inte föll inom ramen för en känd amerikanskas barndom.
