Recension: Bauer, Sally; Kattegatt Ålands hav Kanalen; 1939

Sally Bauer krossade Engelska kanalen 1939, men slog inte världsrekordet då. Hon är en fantastisk simmare och i sin bok Kattegatt Ålands hav Kanalen berättar hon om sin stora simutmaningar. Boken kom ut på Norstedts 1939.

I dagboksform får vi följa Bauers förberedelser för sina långsimningar. Den första utmaningen hon tar sig an är att simma över Kattegatt. En dansk tidning har utlyst ett pris till den som kan slå världsrekordet på 29 timmar. Bauer gör ett försök, men bara någon kilometer utanför kusten plockar en läkare upp henne för att hon håller på att frysa ihjäl. Världsrekordet skulle hon krossat om hon lyckats ta sig över. Men skam den som ger sig, hon ger sig ut på nytt och denna gången klarar hon det och slår rekordet med 12 timmar.

Efter Kattegatt simmade hon över Ålands hav också det på rekordtid. Sedan letade hon sponsorpengar för att uppfylla sin dröm – att simma över Engelska kanalen. Vid inresan i England skrev hon ”swim the English Channel” som orsak till besöket. En tjänsteman ändrade detta till ”trying to swim the English Channel”. Detta sporrade henne lite extra. Den 27 augusti gav hon sig av mot Dover och hon hade gett sig den på att slå världsrekordet som satts 1926. En mil utanför kusten såg hon ut att slå det med god marginal, men då drabbades hon av tidvattnet och stod i princip still. Hon tog sig i mål, men utan rekord. Världsrekordet skulle hon slå 1952, men det visste hon förstås inte när denna bok skrevs.

Trots att boken är skriven 1939 är den förvånansvärt lättläst. Jag är glad att jag hittade den på Bokbörsen! Som gammal simmare själv njöt jag i fulla drag av att läsa om förberedelserna och känslorna under simningen. Jag älskar också hur hon använder ordet krossa och inte korsa för att simma över kanalen. Intressant att simningen över kanalen genomfördes den 27:e augusti 1939. Jag antar att den snabbt föll i glömska med tanke på vad som hände sedan. Kattegatt Ålands hav Kanalen var en helt fantastisk bok för mitt idrottsprojekt Sportåret 2016!

Jag har skrivit mer om Sally Bauer här.