Anna Åhlunds En snippa om dagen (Kartago) är ett konstprojekt där hon ritat en snippa om dagen och skrivit en text till. I boken med samma namn är dessa bilder samlade.
I boken finns snippor på sin vanliga plats, snipor som mun, snippor på plåt, snippor som blöder, snippor i spegel, osv osv. Åhlund säger själv: ”Jag har alltid gillat att rita snippor och jag tror att snippans frigörelse är en nödvändig del av kvinnans frigörelse och att kvinnans frigörelse är nödvändig för att få bukt med problemet att kapitalismen har blivit mänsklighetens diktator.”
Jag vet inte om jag fattade detta. Visst gillar jag hyllningar till snippan, men i den här boken visste jag aldrig om jag skulle skratta, förfasas eller nåt annat. Fast jag ska väl se det som konst helt enkelt och konst är ju som det är, olika människor får tolka det på olika sätt. Lite kul, men inte revolutionerande säger jag då. Sedan kopplingen till kapitalismen som mänsklighetens diktator, behöver jag nämna att jag tycker att det är helt galet?
