Recension: Loo, Tessa de; Tvillingsystrarna; 1993

När jag frågade på Twitter om holländska författare så var Tessa de Loos Tvillingsystrarna den enda förutom de jag tidigare hade läst som jag fick tips om. Därför lånade jag den så fort jag hade möjlighet och har läst den inom ramen för min EU-läsning.

Anna och Lotte skildes åt som sexåringar efter att de blivit föräldralösa. Anna hamnade hos släktingar i Tyskland och Lotte i Holland. Kontakten mellan dem bröts under andra världskriget, men de träffas både före och efter kriget. Båda gånger blir det ganska misslyckade möten. När boken börjar har det träffats av en slump på ett spa i Belgien. Där berättar de sina livs historier för varandra, men Lotte vill inte försonas med Anna, som hon lastar för hela Tysklands agerande.

Det känns som att Tvillingsystrarna är en bok om Tysklands och Hollands skadade förhållande, där Anna får vara Tyskland som ber om förlåtelse och förståelse och där Lotte är Holland som benhårt säger nej och vill behålla den frostiga relationen. På det sättet är det en intressant roman. Där jag tycker det brister är i syskonens relation. Den känns helt osannolikt dålig, osannolikt eftersom det inte förekommit några personliga schismer dem emellan. Kan ett krig, där ingen av dem deltagit, ge så djupa sår? Kanske, men den totala bristen på medmänsklighet som Lotte visar upp känns verkligen inte realistisk.

Jag tyckte att delarna om Annas liv i Tyskland under andra världskriget var intressanta, men Lottes liv var inte alls lika spännande berättat. Delarna om Anna innehöll många feministiskt intressanta bitar där Anna sätter sig upp mot överhet i olika former. Dessutom ifrågasätter hon flera könsrollsnormer. Boken tappade ofta tempo och det tog mig lång tid att läsa ut den. Jag hoppades hela tiden på en vändning eller något nytt, men istället väntade ett katastrofslut. Tack för det Tessa de Loo.