Jag har funderat länge på om jag ska läsa den så omdebatterade erotiska serien om de femtio nyanserna av honom eller av grått, beroende på språk. Efter Sara Starkströms fantastiska sågning här på Feministbiblioteket så var jag inte jättesugen. Nu har flera vänner sagt att jag är alldeles för pk och borde ge dem en chans. Mia tipsade mig om denna film. Så nu behöver jag inte läsa, jag har fått lyssna på de bästa delarna. Lyssna du också och njut av Gineriella som ger dig sexscenerna med skotsk accent i berusat tillstånd 🙂
mar 02
50 shades of grey
Lämna ett svar
7 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Ok, om Gineriella läser hela boken för mig, då kanske … Hahaha, underbar uppläsning av denna smörja 😀
Helt fantastisk! Jag känner att det kanske är i det tillståndet man måste läsa böckerna 🙂
Mycket möjligt, men det finns inte tillräckligt med vin/sprit/öl/etc i världen för att jag ska läsa de här böckerna! 🙂
Haha!
För ett litet, litet ögonblick trodde jag faktiskt att du hade läst boken, när jag såg rubriken 🙂
Haha, nej. Tänkte göra det ett tag, men det finns så mycket annat som går före. Tror liksom inte att jag får ut så mycket av det.
50 nyanser av honom är den dummaste bok jag har läst i hela mitt liv. Jag är på intet sätt pretentiös och jag gillar att, som alla kvinnor, läsa om sex så jag var nyfiken på den här omtalade boken.
För det första har den noll trovärdighet. Att Christian Gray är self-made industrimagnat vid knappa 30 år (kunde han inte ha lyckats inom idrott eller musik?), snyggast i världen och mest välhängd i universum är okej, det är en bok, så det funkar. Huvudpersonen, Anastasia, är däremot mer än vad jag kan tolerera. Hon är högskolestuderande i litteratur 2012 i USA och äger ingen egen dator (??!!?), hon är oskuld vid 21 års ålder (inte frireligiös utan bara ren) och har inte ens onanerat. Trots det kommer hon så många gånger när Christian Gray tar i henne, tittar på henne, tilltalar henne att jag rodnar. Inte tack vare lite härlig upphetsning utan på grund av hur fullständigt puckat det är. Ungefär som de damer man visar i TV3 ”dokumentärer” vars stora handikapp är att de får orgasm 300 gånger per dag. Suck. Anastasia är gnällig, totalt humorbefriad och på alla sätt menlös som det värsta våp du kan föreställa dig.
Som tur är träffar hon världens rikaste karl som köper alla dyra saker som går till henne: bil, dator (puh, då kanske hon faktiskt kan göra en eventuell hemtenta), kläder, resor – you name, he buys it.
Sexet: detaljerna är genanta, helt enkelt för att det är så tydligt att författaren själv aldrig har provat BDSM och förmodligen knappt har vanligt sex längre. Tråkigt, tycker jag, det var ju liksom poängen med boken. E L James sinnliga beskrivning av apelsinjuice beskrivs med bättre inlevelse än knullandet. Personligen misstänker jag att hon stulit copy från en reklamfilm för juice.
Jag skulle kunna fortsätta i dagar om den här boken men eftersom jag måste jobba nu så hinner jag inte det. Jag har inte läst tvåan och trean men enligt uppgift så gifter de sig och skaffar barn. Vad bra, då blir hon en riktig kvinna i alla fall.
Jag anade oråd redan när Anastasia ramlade inte en utan två gånger första gången hon träffade sin prins.
Ti-hi.