Det var ett tag sedan jag lyssnade på romance, men nu har jag gjort det igen. Mariana Zapata är drottningen av långsam romance och det är ju trevligt, så jag läste hennes All Roads lead here. Roads med stort R även i svensk kontext, för att det är en ordlek. Mariana Zapata är inte översatt till svenska, men det borde något feelgood-förlag ta tag i.
Aurora har blivit utslängd av sin man i Florida och säker sig tillbaka till sin barndoms stad i Colorado. Hon har inte varit tillbaka där sedan hennes mamma försvann spårlöst på en hajk när Aurora var elva år. I Florida växte hon upp hos sin morbror och moster och i vuxen ålder blev hon låtskrivare åt sin man, som är en av USA:s främsta sångare.
I Colorado möts hon av tonårskillen som hyrt ut en garagelägenhet till henne samt hans rosenrasande pappa som bestämt sagt nej till uthyrning. Det är far och son Roads och även om det första mötet är allt annat än trevligt och fader Roads är en tillknäppt person, förstår vi snart vartåt det barkar. Hårt spända muskler och en dreglande Aurora gör det övertydligt.
Det är inte den romantiska delen som gör att jag läser vidare. Det är historien om mamman som försvann och om jetset-livet i Florida. Vad hände egentligen? Vad gjorde den före detta maken och svärmodern? All Roads lead here är också en uppgörelse med det förflutna och att stå upp för sig själv. Så långt är det ett bra tema, men det är inte lika bra utfört.
Det är långsamt och kärleken får växa fram. Bra så, men eftersom boken är lång blir det nästan patetiskt långsamt. Dessutom är det på tok för mycket hänvisningar till den fulländade manliga kroppen. Jag gillade att Roads tar hand om Aurora och först och främst ser till att hon är trygg, men även det går till överdrift och blir nästintill överbeskyddande. Sammanfattningsvis är det en ok bok, men den lämnar ganska mycket övrigt att önska.