Maria Sveland skrev Bitterfittan som nästan har blivit en modern feministisk klassiker. Att springa är hennes andra bok och den är utgiven på Norstedts förlag.
Boken handlar om två tonårsflickor, Emma och Julia och deras respektive familjer. Emma lever med sin mamma Annika, som är vårdbiträde på ett ålderdomshem, och Julia lever i en familj med stereotypa könsroller. Mamman sköter om hemmet fastän hon har ett jobb, och pappan jobbar och förväntar sig mat på bordet när ha kommer hem. I början ger boken presenteras de olika familjerna och vänskapen mellan flickorna. I mitten av boken uppdagar sig det fruktansvärda, nämligen att pappan våldför sig regelbundet på Julia. Hennes familj splittras Julia och hennes mor och bror flyttar in hos Annika och Emma. Det blir sedan en berättelse om samhällets svek, om herrklubbars makt och om hur övergrepp på en ung flicka inte tas på allvar.
Temat i boken är viktigt och det är bra att det är den unga flickan som helt och hållet står i centrum. Men någonstans kan jag tycka att det trots allt blir lite överdrivet. Jag tror att många delar i boken, som beskriver hur människor från de sociala myndigheterna och polisen inte tar sitt ansvar, tyvärr är korrekta bilder av verkligen. Dock tror jag inte på gigantiska manliga konspirationer som styr hela samhällen. Boken var spännande och tog som sagt upp ett mycket viktigt tema, men jag blev lite väl irriterad i slutet för att tycka att den var fantastisk.
