Pjäsen Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika ingår i en samling, Medealand och andra pjäser (2012), men jag väljer att recensera varje pjäs var för sig.
Det var för pjäsen om Valerie Solanas som gjorde att jag lånade boken. Jag blev inte besviken. Det var en fantastisk pjäs om en psykiskt störd kvinna som inte viker en tum från sina ideal. I pjäsen ligger hon på sin dödsbädd och livet passerar revy genom olika scener. Det är inte en skönmålning av Solanas gärningar eller åsikter och det är inte heller en amerikans snyftare där hon förlåter sin far. Det är en stark berättelse om hur ett manssamhälle kan slå fruktansvärt hårt mot en individ.
Det var en pjäs där man småfnissar, men där skrattet definitivt fastnar i halsen. Det mest tragikomiska inslaget är Daddys girl, det Solanas kallar kvinnor som lever efter mansnormen, som skriver en avhandling om henne. Daddys girl påstår hela tiden att hon är på Solanas sida, men Solanas bara hånar henne och bryr sig inte om vad som kommer att skrivas om henne för eftervärlden. Daddys girl spelades tydligen av Alexandra Rapaport och det hade varit fantastiskt kul att se!
Läs mer: Dramaten, Adlibris, Bokus, Aftonbladet, DN, Expressen, SvD
Recensioner av pjäsen: SvD, Helsingborgs Dagblad
