Denise Rudberg har inte kommit ut med någon ny bok i serien Kontrahenterna, istället har hon skrivit Dancing queen, en deckare i 70-talsmiljö. Jag läste boken strax före jul, men det var då så mycket annat att jag skriver om den först nu. Boken är utgiven på Norstedts.
Karin och Agneta är poliser som båda får möta fördomar i sin vardag. Karin har jobbat länge och utreder mord. Agnetas karriär var kort eftersom hon fick en hörselskada efter att hon närvarat vid Västtyska ambassaden 1975. Den enda tjänst hon kan få är i arkivet. Karin och Agnetas världar korsas vid en fysträning, men annars har de inte så mycket med varandra att göra. Karin har hamnat på en farlig väg och misstänker att hennes vän från sedlighetsroteln, Mollan, har dödats. Ju mer hon försöker ta reda på, desto farligare blir det.
Agneta är ensamstående mamma och flyttar med sitt barn till Stockholm från sina föräldrar. Hon har svårt att få livet att gå ihop och det blir än svårare när dottern inte vill vara på förskolan och hos dagmamman. Dessutom verkar pappan till dottern vara dem på spåren, något vi förstår skrämmer Agneta mycket. Ska hon lyckas få ihop vardagen som ensamstående mamma?
Det händer egentligen inte så mycket i boken. Det är tydligt att det är karaktärerna som ska bära boken och att det öppnar för att flera böcker ska komma i serien. Det är precis som min upplevelse av Kontrahenterna, bara det att karaktärerna inte riktigt håller för bristen på handling. I Kontrahenterna är det precis tvärt om och jag bara längtar efter att läsa mer om personerna och deras öden.
Dancing queen har det jag trodde att jag skulle älska med en deckare; förfluten tid (inget googlande och inga övervakningskameror), kvinnliga pionjärer och sexualbrottstema. Ändå håller det inte för mig. Det blir liksom aldrig så att jag inte kan lägga boken ifrån mig. Jag la den ifrån mig en hel vecka, innan jag läste vidare. Jag hoppas på mer spännande andra del, men framförallt fler delar i Kontrahenterna.
