Dima Wannous tillhör Syriens vassaste kritiker och hon har visat revolutionen sitt öppna stöd och därmed tvingats lämna landet. Novellen Där, här handlar om människor i motståndsrörelsen och är publicerad på svenska i tidskriften Karavan, nummer 1 2014.
Halim kommer hem efter att ha släppts ur fängelset, men han känner sig inte fri. Han försöker att njuta av friheten, men han kan inte släppa att han kanske blir tillfångatagen igen. Hans sambo Suleima är ute och för kamp mot regimen och när hon kommer hem och ser att Halim inte är hemma vet hon att de kom för att hämta honom igen.
Det här är en fantastisk välskriven novell om skräcken och den befogade förföljelsemanin som drabbar den som sätter sig upp mot diktaturen. Språket är underbart och jag måste ge en eloge till översättaren Marie Anell, för jag kände aldrig att det var en översatt text som skulle kunna varit bättre. Följande rader läste jag flera gånger:
Som varje morgon fylldes hans små ögon av tårar. Jag omformulerar meningen. Hans små ögon fylldes av tårar. Han korsade armarna över bröstet som om han kramade sig själv. Så fort han gjort det upptäckte han att han tyckte om att hålla om sig. Tårarna rann, strömmade, oavbrutet. Han omfamnade sig en lång stund. Och grät. Han längtade tillbaka till barndomen. Saknade sin mor.
Det är så krypande läskigt och som läsare kommer inte du heller kunna njuta av Halims frihet. Du kommer hela tiden att förstå vart åt det barkar. Det är en viktig novell om kriget och förtrycket i dagens Syrien och den fångar motståndsrörelsen ständiga rädsla. Läs den!
