Jag har väntat så länge med att läsa Helena Thorfinns bok Innan floden tar oss (Norstedts) om livet i Bangladesh. Men så köpte jag den på Pocketshop i ren nervositet strax före en intervju och nu har jag läst den och frågar mig varför jag inte gjort det tidigare.
Sofia och Janne flyttar till Bangladesh med sina två små barn för att Sofia fått jobb på SwedeAid som biståndschef. Janne har varit otrogen så flytten är ett sätt för dem att hitta tillbaka till varandra. Ambassadör Moberg har fått Dhaka som en straffpostering och han vill helst ta det mycket lugnt. Han dras också med en ohängd tonåring och en fru som visserligen har ett gott hjärta, men som har problem med alkohol. Två unga kvinnor från landsbygden i Bangladesh är också viktiga för handlingen och de flyr hembyn för att jobba sig till sin egen brudavgift för att de ska kunna gifta sig med bättre personer än dem föräldrarna nu föreslagit. Alla historier hakar i varandra.
Boken är skriven i små korta kapitel och varje del ha olika fokus. Det handlar om biståndsarbetare och bistånd, fattiga och rika och oaser för västerlänningar på klubbar mitt i Dhaka. Det handlar också om känslor och ideal och hur ens egen bekvämlighet går före de man satt hemma på Södermalm och tyckte var viktigt. Samtidigt är det också en berättelse om hur man kan göra det lilla för att hjälpa människor som har det svårt.
Det är verkligen en riktig blandvändare och det märkas att författaren själv bott i Dhaka och jobbat i samma kretsar. Av de olika parallella historierna fastnade jag först mest för Sofia och Jannes historia, men på slutet så blev det gaska tekniskt kring bistånd och korruption och det var visserligen spännande, men jag tyckte då att historien om systrarna Mina och Nazrin var den som drev mig till läsning. Egentligen är det en ganska enkel feelgood och det hemskaste som händer går att leva med och du anar hela tiden att du inte kommer att gråta ihjäl dig. Jag tycker om det. Jag tycker att det är bra att en fd biståndsarbetare i Bangladesh inte skriver en roman om landet där vidrigheterna är staplade på varandra utan nyanserar och ger en möjlig, lite bättre verklighet för några arma stackare i landet. Dessutom älskar jag att hon slänger sig med förkortningar och annat om olika organ som man måste googla eller låta passera, för det ger en bra bild om hur den världen förmodligen är (jag har ju varit i politiken i många år och känner igen det). Hennes problematiserande av bistånd och korruption är fantastiskt bra och manar verkligen till eftertanke.
Sammanfattningsvis: Bra, spännande och du kommer inte att kunna lägga den ifrån dig. Läs den!
Läs mer: Adlibris, Bokus, GP, Aftonbladet, SvD, Bokhora, LitteraturMagazinet
1 ping
[…] Helena Thorfinns bok Innan floden tar oss blev jag sugen på att läsa mer från Bangladesh. Tahmima Anams En gyllene tid handlar om kriget […]