Recension: McFarlane, Mhairi; Finns det en, finns det flera; 2016

Jag har i sommar fastnat för författare Mhairi McFarlane. Jag har behövt chick lit och hon har funnits där. Finns det en, finns det flera är en helt ny bok av henne som kom nu i september på HarperCollins förlag.

Edie är obotligt singel, men är förtjust i sin kollega Jack. Han ska dessvärre gifta sig och på bröllopet blir de tagna på bar gärning av bruden när Jack kysser Edie. Det är dock Edie som får hela skulden och eftersom hon är kollega med både bruden och brudgummen får hon ett tillfälligt uppdrag att skriva en självbiografi åt en berömd skådespelare. Han finns tillfälligt i Edies hemstad Nottingham. Edie måste därför flytta hem till sin pappa och syster och det är inget hon ser fram emot. Att skriva en bok åt en självupptagen skådis står inte heller högst upp på önskelistan. Men att gå tillbaka till kontoret är ändå otänkbart, särskilt med tanke på att det pratas otroligt mycket skit om henne i sociala medier. Det är ingen tvekan om att det är hon som är boven i dramat. Samtidigt som hon försöker ducka för näthat måste hon ta tag i boken samt styra upp allt jobbigt med familjen.

Detta är  den fjärde bok jag läser av Mhairi McFarlane. Jag känner spontant att karaktärerna är desamma medan handlingen växlar. Eller ja, i det stora hela är det lite samma handling också. Men det gör ju inte så mycket för det är ju precis detta man vill ha när man tar sig an den här typen av bok. McFarlane kvinnor är alltid smarta, men behöver av olika anledningar styra upp sitt liv (eller har precis gjort det). Männen som de får är alltid genombra killar. Det enda jag kan invända mot Finns det en, finns det flera är att det blir lite väl svart och vitt. Det blir på sina ställen övertydligt och då känner jag mig skriven på näsas. Det behövs egentligen inga mer bevis för att Jack är en skitstövel efter att han kysst Edie på bröllopet och sedan kastat henne till vargarna.

Annars är mitt omdöme att boken är bra, det finns ett flyt och ett driv som gör att det är svårt att lägga den ifrån sig. Att huvudpersonen är över trettio, smart, välutbildad och med en önskan om att träffa någon, bredvid att gå sin egen väg, gjorde det lätt för mig att identifiera mig. I den här boken är det smart kvinna mot stroppig skådespelare i stora delar av boken och det är underbart hur deras relation utvecklas. Smarthet vinner över besatthet. Jag gillar också att McFarlane låter sina goda personer uttrycka sig plumpt ibland. Just för att man gör så. Alla säger ibland saker man önskar varit osagda, speciellt när någon man inte ville skulle höra det hörde. En lite detalj som gör allt så mycket mer trovärdigt.

Behöver du något lättsmält som är bra och har lyckligt slut så kan du läsa den här eller något annat som Mhairi McFarlane har skrivit!

Läs mer: Adlibris, Bokus, Hyllan, Västmanländskan, Carolina läser, Fiktiviteter, Den läsande kaninen