Recension: Mazur, Dana; Almaty-Transit; 2010

Almaty-Transit av Dana Mazur är en kazakstansk spökhistoria. Hur i all världen hittar du all obskyr litteratur, frågar du dig kanske nu? Jag är inte den enda i världen som har ambitionen att läsa en bok från varje land och när det kommer till lite knepigare ställen söker jag mig till världsbokbloggare. Bloggen Heraclitean Fire tipsade om Mazurs bok, som visserligen är utgiven i USA och skriven på engelska, men författaren är född och uppvuxen i Kazakstan och boken utspelar sig delvis där så den räknas till en kazakstansk bok.

Almaty-Transit är en spökhistoria. Du får lära känna ett antal personer, främst Merry, hennes man Aidar, deras son Sultan och Aidars mamma Alma. Merry och hennes familj bor i USA och Alma i Kazakstan. En dag dör Aidar och Merry som dittills varit en ganska dålig mamma till Sultan måste skärpa sig. När Sultan ligger för döden förstår hon allvaret. Sultan har en förmåga att röra sig mellan de dödas och de levandes värld och har hela tiden kontakt med sin pappa. Han litar på att fadern ska ställa allt tillrätta igen.

Det var en intressant familjehistoria om den utbildade pappan som arbetade som taxichaufför i det förlovade landet, mamman som ville slå igenom som jazzsångerska och sonen som var överintelligent. I början var spökhistorien om den döde pappan som gick igen också intressant. Min läsning drevs av viljan att veta hur det skulle gå för familjen, oavsett om det skulle vara övernaturligt eller inte. Men ju längre historien gick desto mer komplicerat blev det och jag tappade lite intresset. Jag hade nog tyckt att det vore mer intressant med en mer ordinär story där Merrys ambivalens för makens (och därmed sonens) ursprung, Almas sorg över den förlorade sonen och Aidars längtan tillbaka till Kazakstan och sin familj men också hans stora kärlek till sin nya familj. Nu blev det mest urflippat. Intressant i vilket fall att läsa en bok som delvis utspelar sig i Kazakstan av någon som är uppvuxen där.

Läs mer: Amazon