Då har jag återigen givit mig själv tillåtelse att lyssna på böcker. Jag började med Merja Mäkis Jag ger mina tårar, en bok jag normalt sett skulle läsa, men Stina Ekblads finlandssvenska inläsning var fantastisk i När fåglarna vänder åter, så jag lyssnade på de här också. Det är en fristående fortsättning och utspelar sig också i Karelen. Utgiven på Historiska Media.
Larja bor i östra Karelen, den del som tidigare tillhört Sovjetunionen. Nu är det krig och Finland har tagit över. Larjas fästman Misa strider för Sovjetunionen och hon har inte träffat honom på flera år. När hon kommer tillbaka till Karelen efter studier i Finland, träffar hon soldaten Tuomas som blir hennes vän. Hon ska återvända till sina lärarstudier, men väljer att stanna i Karelen och får jobb som lärarassistent på den skola som hon före Finlands ockupation varit lärare på.
Anledningen till att Larja inte återvänder till sin utbildning är att hennes föräldrar är fängslade och förda till Sibirien och kvar finns hennes syster och döende farmor. Larjas farmor är en erkänd gråterska och hon vill föra vidare sina kunskaper på Larja. Snart börjar Larjas liv bli komplicerat. Finns hennes framtid i Karelen där hon inte ens får jobba som lärare eller finns den kanske någon annanstans?
Jag ger mina tårar är en fantastiskt fin uppföljare till När fåglarna vänder åter. Det stod att det var en fristående fortsättning och jag förstod inte hur förrän jag upptäckte att Tuomas är lillebror till Alli, som är huvudperson i den första boken. Jag tycker om den typen av lösa fortsättningar. Det går bra att läsa böckerna fristående, men den som läser båda får en extra krydda. I båda böckerna finns det också något specifikt karelskt som huvudpersonerna ägnar sig åt. I första boken var det alternativ medicin och i den här var det gråtkväden.
Jag fick också lära mig en hel del av historien. Mina kunskaper om gränserna i Karelen under andra världskriget var tämligen begränsade före jag började läsa Merja Mäki och jag tyckte att det var roligt att få en uppföljare som utspelade sig på den ryska sidan.
