Ni som känner mig vet att jag läser mycket poesi och därför kunde jag inte låta bli att läsa Stanka Hrastejl som finns med i The drunken boat översatt till engelska. Författaren är från Slovenien och jag hittade henne eftersom jag letade litteratur till EU-läsningen.
Dikterna är ganska långa och känns moderna. Den första, Scent of Paper, slutar med dessa underbara rader som gör att det är helt omöjligt att sluta läsa:
Poetry, so that God does not need to create it all,
Reality, so that Devil has a clear conscience.
Min favoritdikt var annars Poetry of My Country som var en blandning mellan personlig utveckling och landets poetiska tradition. Hrastejl poängterar hela tiden vikten av att lära känna ett lands poetiska tradition samtidigt som hon beskriver sin eget förhållande till lyriken. Följande rader fastnade jag för:
the thought like an unfinished statue
walked through the brain’s serpentine windings
I needed a long time for it
I wanted to shape it finally
to carry it towards the East
it is important what you say about the poetry of your country
Stanka Hrastejl är en de spännande poet, men jag gissar att den som känner till Sloveniens kultur och kulturliv får mer ut av hennes poesi. Jag gillade det jag läste och skulle gärna läsa mer, som alltid när jag hittar spännande poeter på nätet.
