När jag pluggade Statsvetenskap A på Göteborgs universitet så fick vi läsa ett utdrag av denna bok. Jag var då i en period i livet då jag inte läste mer än nödvändigt, i alla fall inte kurslitteratur och i alla fall inte på andra språk än svenska. Därför satte kanske inte den text jag läste då så djupa spår, dock har jag alltid burit med mig det vi på föreläsningen diskuterade om boken och Moller Okins kritik mot filosofier om rättvisa. Jag redogjorde även för hennes idéer på en tenta. Det skulle alltså ta mig över tio år innan jag läste hela boken. Men nu har jag gjort det och jag är mycket glad för det.
I boken redogör hon för några politiska filosofier om rättvisa, bland annat Michael Walzers och John Rawls teorier. Hon kritiserar dem för att bara ta hänsyn till män och rättvisa mellan män och mellan familjer. Moller Okin pekar istället på att rättvisa inom familjen är viktig för att nå rättvisa för alla, inklusive kvinnor och barn. Det privata är politiskt är ett ledord genom hela boken. Hennes slutsatser är att föräldrar bör båda ta ut föräldraledighet, dela på hushållsarbetet, arbeta båda två samt få subventionerat dagis. Hon var i övrigt en anhängare av att vi borde sträva efter ett gender-löst samhälle och hon ville bekämpa könsroller. Moller Okin var feminist och liberal och det känns alltid lika fantastiskt när man läser en hel bok och bara sitter och nickar och håller med i varenda stavelse.
Jag gör hatten av för Moller Okin och tycker att detta borde vara en hel bok som skulle vara obligatorisk på alla statsvetenskapliga utbildningar (är det kanske så idag?) och tycker att det är mycket tråkigt att vi inte kommer att kunna få läsa något mer av denna fantastiska liberala feminist. Hon dog oförklarligt i sitt hem 2004, endast 57 år gammal.
1 ping
[…] Justice, gender and the family 1989 […]