Fredagen var min mest hektiska dag på bokmässan och det är en dag jag kommer att återkomma till. Såhär en lördagsmorgon på hotellet med utsikt över Brunnsparken i Göteborg kan jag skriva om möten, som stannade vid att jag lyssnade och de satt på en scen. Det första kommer här.
Jag satt längst bak för att kunna smita och detta var den bästa bild jag fick. Vanessa Barbara pratade om sin bok Salladsnätter (som jag läst) och Andrea del Fuego om sin Syskonen Malaquias (som jag inte hunnit läsa än). del Fueo pratade om att hon egentligen inte gillar magisk realism och att man inte kan skriva det bara för att det förväntas av en som latinamerikansk författare. Barbara pratade om sin bok att hon ville förmedla att ett gemensamt minne av ett äktenskap kan ändras och en hemlighet man inte visste om kan befria en från det gemensamma minnet. Barbaras ”en man som heter Ove”-karaktär Otto fann en lättnad i att hans döda hustru hade burit på en hemlighet.
Jag stannade inte för signering eftersom min ex av de båda böckerna finns i min letto. Något att tänka på till nästa gång att e-böcker är bra, men inte när man får möjlighet att träffa författarna!
