Nu har jag fått lite distans till Kvinnohatsveckan och tänkte skriva mina samlade tankar här i ett inlägg. Kvinnohat är ett Instagramkonto med nya gästpostare varje vecka, för den som har missat det. Ni som är vänner med mig på Facebook vet att det inte startade så bra. Jag fick uppdraget att vara gästpostare för en vecka ganska nyligen och skrev om det här. Några dagar innan veckan fick jag lösenord och sådant och fick en uppmaning att berätta på förhand vad som skulle kunna vara kontroversiellt.
Jag hade när jag ansökte inte berättat att jag var liberal. Jag ansåg inte det speciellt relevant då jag skulle tipsa om böcker och inte hade tänkt något specifik politisk inriktning på dem förutom att de såklart skulle vara feministiska. Jag meddelade redaktionen att jag var liberal och att det skulle kunna anses kontroversiellt och då fick jag veta att jag minsann borde berättat det direkt och att det egentligen inte var ok. Jag får nämligen inte posta liberal politik på deras konto.
Här vill jag stanna upp lite och förklara att jag såklart anser att de får ha vilken policy de vill men att det är märkligt att de utger sig för att vara ett brett feministisk forum, när de inte är det. Det är också konstigt att de inte gör någon som helst research på sina gästpostare. Min ideologiska hemvist är jag tämligen öppen med. Vad som hände när de fick veta är också märkligt. De bad mig köra ändå, men hotade att censurera mig om jag blev ”för liberal”, vad nu det är för något.
Min spontana tanke var att strunta i alltihop, för sådana villkor känns orimliga, men valde att ta upp frågan på Facebook för diskussion. Folk hade olika åsikter, men jag landade i att köra ändå. Jag fattade ett eget beslut och valde att göra som jag hade tänkt från början. Lite intressant var det att många tyckte att jag skulle köra ändå och sedan hade synpunkter på innehållet i veckan. Det behövde jag ingen hjälp med. Jag gjorde som så att jag meddelade redaktionen att jag inte tänkte censurera mig själv och sedan lovade jag mig själv att jag skulle göra som jag hade tänkt och inte ändra något för situationen skull, inte åt något håll.
Men på grund av allt detta gruvade jag mig mycket för veckan. Många hade på Facebook varnat mig för det hat som kan dyka upp i kommentarerna och jag var förberedd på att tvingas avbryta veckan, vilket jag lovade mig själv att jag skulle göra om det skulle bli för jobbigt. Kvinnohat har 47000 följare och även om redaktionen inte googlade mitt namn eller kikade in på bloggen före de gav klartecken så betyder ju inte det att ingen av alla 47000 följare kommer att göra det.
Anledningen till att jag ville göra detta är att jag i grunden är för ett brett feministiskt forum där olika röster får plats. Vi liberala feminister kan känna oss ganska ensamma ute på högerkanten, men nu när jag fått chansen så ville jag också visa att vi är ganska lika trots allt. Alla vi som ser att det finns strukturer som missgynnar kvinnor brukar tycka ganska lika om det mesta som rör feminism, om vi inte diskuterar vinster i välfärden och RUT-avdraget. Är man så långt ut på vänsterkanten att man inte tror alls på företag eller hatar polisen, då har vi såklart inte så mycket gemensamt.
Jag var således ganska nervös när veckan började, men jag var väl förberedd och visste vad veckan skulle innehålla (även om jag inte skrivit allt eller tagit alla bilder än). Men efter måndagens bilder så var jag både förvånad och ganska överväldigad av all positiv respons. Visst, en del hejarop kom från vänner och bekanta, men det var också många för mig helt okända personer som sa sig vara pepp på veckan och gjorde tummen upp och liknande.
Veckan fortsatte i samma anda och det blev roligare och roligare och oron försvann nästan helt. Jag visste att det var ett inlägg som skulle kunna bli lite kontroversiellt. Inte så att jag tyckte att redaktionen borde veta det, men om folk var tillräckligt vänster så skulle de kunna uppröras. Jag skrev om kvinnors företagande som en av mina feministiska hjärtefrågor. Reaktionen även där endast positivt.
Så efter att ha tagit avsked av Instagramkontot Kvinnohat är känslan enbart positiv. Jag har fått kärlek från kända och okända människor och att få höra att min vecka har varit 100% guld gör att bloggandet kommer att kännas lite lättare framöver. Att folk har förköpts sig på Adlibris nu på grund av mig känns också bra (även om jag hoppas att hens ekonomi fixar det). Denna vecka är gästpostaren en kvinna som gärna vill bli arbetslös och vill jobba mot arbetslinjen, så någon slags ordning är väl ändå återställd.
