Mitt ocensurerade nattygsbord. April 2021.
En vårdag i april efter ett semipåsklov med barnen hemma, kan det vara värt att göra en liten lägesrapport angående min läsning. En läsning som för tillfället inte går lysande, men som i det stora hela sett under året, går rätt så bra. Som vanligt får jag mest till till att lyssna på böcker, men läsningen står i vilket fall inte helt still.
På nattygsbordet ligger När bergen sjunger av Nguyễn Phan Quế Mais. Det är en fin bok om Vietnamkriget, som jag läste direkt efter Em. Lite orättvist kanske, då Em säkerligen kommer att bli årets bästa bok och den handlar också om Vietnamkriget.
Bredvid När bergen sjunger ligger Förvildade av Rory Power, som jag aldrig tycks komma in i.
I min Kindle har jag läst Here comes the sun av Nicole Y. Dennis-Benn, men inte slutfört. Jag slutade läsa den helt efter årsskiftet, men har nu tagit upp den igen. Den är verkligen inte dålig, men jag har inte varit på humör.
Min Storytel reader har jag lånat ut till min son, så jag läser mest i mobilen. Jag har påbörjat
Vi måste sluta ses på det här sättet av Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck.
Lyssnar gör jag faktiskt inte på någon bok just, men ska strax påbörja en ny. Det blir antingen Osynliga kvinnor av Caroline Criado-Perez, som jag velat läsa länge. Eller så orkar jag inget seriöst och så blir det The unhoneymooners av Christina Lauren.
Slutligen så läser jag Harry Potter för min nioåring och det är ett stort äntligen på det, eftersom han inte velat läsa den. Nu har han kommit in i det och vi njuter lika mycket båda två!
