Jag började lyssna på Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg (Albert Bonniers förlag) före bokmässan, men cyklade sedan inte på ett par dagar. Nu i veckan lyssnade jag färdigt. Boken andas verkligen Catrine da Costa, men författaren hävdar med bestämdhet att den handlar om liv och död och att den inte handlar om någon specifik person. Boken lästes av Lo Kauppi.
”Och det var juni, det var månaden för att försvinna, månaden för att bli hittad i stycken, månaden för att förlora sitt huvud, sin tunga och sitt kön.”
En död kvinna berättar om sitt liv. Först hur hon mördades av en man hon skulle sälja sex till och som styckade henne och la hennes kroppsdelar i resväskor. Sedan berättar hon om sitt liv med missbrukande föräldrar, en bror som gick bort och sin älskade make. Framförallt berättar hon om sina barn som hon varit tvungen att lämna bort. Den första efter några år och den andra vid födseln. Hon älskade dem båda innerligt, men inte tillräckligt mycket för att lägga av med drogerna.
Det är en poetisk roman om döden, om våldet och om kvinnohatet. Det är en fantastisk läsupplevelse och jag tyckte att Lo Kauppis uppläsning var så underbar att jag inte önskade att jag läst boken på papper istället. Det är en oerhört känslosam roman och jag fick bygga en mur runt mina känslor för att inte gråta och hulka konstant genom hela läsningen. Den döda brodern och barnen är så svåra att läsa om att jag nästan inte klarade av det. Men samtidigt som det är så ohyggligt är det skrivet så fantastiskt vackert att jag inte kunde sluta att lyssna.
Boken lämnar mig med både obehagskänslor, men också en lycka av att fått läsa något sått vackert. Att Kärlekens Antarktis är en av årets största läsupplevelser bör jag väl knappast tillägga. För mig spelar det inte så stor roll att Sara Stridsberg menar att det kan handla om vem som helst. Jag kommer alltid att tänka på den här boken när jag hör om Catrine da Costa. Och det på ett positivt sätt. För mig har hon genom den här boken fått en själ och är inte bara det fotot som synts överallt.
Läs mer: Adlibris, Bokus, Kulturloggen, Och dagarna går