Jelinek, Elfriede; Älskarinnorna; 1975

ÄlskarinnornaElfriede Jelinek fick nobelpriset i litteratur 2004. Hon är feminist och Älskarinnorna sägs vara ett av hennes mer feministiska verk. Den ingår i Feministbibliotekets kanon.

Vi får följa Birgitte och Paula, två ganska vanliga österrikiska kvinnor. Deras drömmar och mål är näst intill identiska. De vill träffa kärleken, skaffa barn och få ett hem att rå om. För att få det behövs en man. Båda två lyckas hitta en man och få bröllop och barn, men bara en av dem får det liv hon drömt om.

Jelinek använder ett barnsligt språk och skriver med en stor portion ironi. Det ljuva livet som kvinnorna längtar efter är i själva verket att träffa en man som bestämmer över dem och som får dem att känna sig förminskade. Men för vissa går det ändå bra, men det är slumpen som avgör vilket öde en kvinna får, enligt författarens krassa slutsats. Det är ingen tvekan om att detta är en feministisk roman som starkt ifrågasätter samhällets normer. Jag funderade lite över titeln, som jag först inte tyckte passade, men sedan blev det klarare. Det är genom att alltid ställa upp på sex som kvinnor kan fånga män. De var goda älskarinnor för att så småningom kunna få den sociala trygghet som äktenskapet betydde. Manliga strukturer står i vägen för kvinnors lycka är bokens sensmoral. Träffsäkert och fantastiskt bra. Pinsamt nog översattes den inte förrän 2008, fyra år efter att Jelinek fick nobelpriset.

Läs mer: Adlibris, Bokus, Brombergs, DN, SvD, Nobelprisprojektet

2 kommentarer

  1. Den MÅSTE jag läsa! TACK för en spännande reflektion.

    1. Den är kort och lättläst, men lämnar ett obehag efter sig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.