Jag var på antikvariat idag!

Istället för att slösa alltför mycket tid i Lindex-butiker med hånfullt tomt gapande hyllor ringde jag min mamma som såg till att förse mig med en vacker Missoni-klänning och en lika snygg Missoni-kjol. i Lidköping var ruschen inte lika stor som här. Min man släpade istället med mig på antikvariat och där gjorde jag två fynd:

Jag har en bok kvar från Island i min Norden-utmsning och jag hittade dessa två böcker. Jag vet inte om de uppfyller kriterierna för Feministbiblioteket, men de är säkert läsvärda ändå.

Steinunn Sigurđardóttir – Hjärttrakten: Boken handlar om en mamma och hennes tonårsdotter. Dottern har hamnat snett och mamman tar med henne bort från storstaden Reykjavik ut på landet genom den isländska landsbygden. Det låter lovande och jag ser fram emot att läsa naturskildringarna från Island.

Yrsa Sigurđardóttir – Det tredje tecknet: Yrsa* är Islands deckardrottning och jag ser fram emot att läsa böckerna om hennes hjältinna Þora Guđmundsdóttir. Det tredje tecknet handlar om en död man som experimenterar med tunga droger. Sedan går storyn långt tillbaka i tiden. Det känns igen, men å andra sidan älskar jag ju det.

Jag hade inte så mycket tid, så jag fastnade vid S, annars hade jag nog letat efter Vigdís Grímsdóttir också!

*) Jag är noga med att alltid benämna alla, kvinnor som män, med efternamn. Det vanliga är att kalla män vid efternamn och kvinnor vid förnamn. Som ni kan se gör jag här ett undantag och det kommer ni se mer av framöver. På Island är det förnamnen som räknas eftersom efternamnen är din fars. Jag vill förstås inte gå emot isländsk praxis.