Graviditet är ingen sjukdom, men heller inte en dans på rosor alla gånger.
Nu har jag en sak jag måste lufta. Det handlar om slutskedet av en graviditet och möjlighet till graviditetspenning. Jag har kompisar i andra länder och det är vanligt att det runt om i Europa är obligatoriskt för den gravida kvinnan att ta ledig i upp till åtta veckor före förlossningen. I Österrike kallas detta för Mutterschutz, modersskydd. Jag är liberal och inte för den typen av statliga tvång, men samtidigt ligger det något i att många gravida kvinnor inte bör jobba mot slutet.
Graviditet är ingen sjukdom, men många har liksom jag det jäkligt tufft. Man kan spy hela graviditeten (som jag), ha foglossning från helvetet eller råka ut för karpaltunnelsyndrom (som jag förra gången) som innebär att du får ont i händerna.
Jag är själv i en situation där jag har varit sjukskriven på halvtid ett tag för att jag har låga blodvärden. Det gör mig mycket trött och jag orkar inte jobba heltid. Men nu närmar det sig slutet, jag är i vecka 36 nu, och någon mer sjukskrivning var enligt min läkare inte aktuellt. Det finns ju föräldraledighet man kan plocka ut om man inte vill jobba,. Läkaren tycker inte att jag bör jobba, men sjukskrivning är inte heller aktuellt. Det är ju inte så mycket att säga om det egentligen. Vårt system ser ut så och vi kan ju inte bli sjukskrivna om läkarna inte finner det motiverat. Dock blir det lite av ett lotteri eftersom läkare som min, som håller sig till reglementet, tvingar kvinnor som inte kan jobba att ta ut föräldraledighet som skulle kunna gått till tiden med barnet, medan andra försöker att hitta fel så att kvinnan inte behöver nagga på föräldrapenningen (jag har träffat båda sorter).
Enligt den läkare som sjukskrev mig på heltid de fyra sista veckorna förra graviditeten så var det på förslag att en viss del av den utökade föräldraledigheten skulle gå till att ta ut före. Istället för att öronmärka dagar till det gjorde man det valbart. Resultatet är självklart, ingen vill ta ut något före om man inte måste. Alla vill spara till barnet. Såklart. En orättvis sak i sammanhanget är att kvinnan därmed förväntas vara mindre tid med barnet eftersom föräldraförsäkringen är individualiserad.
Det finns något som heter graviditetspenning. Det kan du få:
- Om du har ett fysiskt ansträngande arbete
- Om du har risker i din arbetsmiljö
Varför inte erbjuda alla gravida graviditetspenning, oavsett riskfyllt jobb, de sista fyra veckorna? På så sätt kommer man ifrån diskussionen om att tvinga kvinnor att sluta jobba och man kastas inte ut i ett lotteri av läkare med olika politiska åsikter om möjligheten att vara sjukskriven på slutet. Det är få som anser det rimligt att jobba i vecka 37 så hur tänkte man då när man ställde gravida kvinnor inför valet pengar att vara med sitt barn eller för att du inte orkar gå ut och gå?
Jag kommer att få träffa en annan läkare för nu riskerar jag havandeskapsförgiftning och det går tydligen att sjukskriva för. Jag önskade bara att det inte behövde vara en procedur. Och ett sådant lotteri.
