Hemma från BB med en dotter

Då var vi hemma igen. Med en dotter. Selma ska hon heta och det är det finaste flicknamn jag vet. Tyvärr delas inte den åsikten av storebror som önskar att syster får namn efter en viss hyperhajpad Disneyfigur. Men det ordnar sig nog. Det känns lite extra fint att ett bokbloggarbarn fått namnet Selma. Nu är det fler bokbloggare som snart ska ha barn och jag ser med spänning fram emot namnen 🙂

Jag mår sådär. Det är underbart att äntligen kunna känna god smak igen och få dricka vin, njuta av te och inte må illa av sötsaker. Men jag förlorade mycket blod under förlossningen och känner mig yr och trött. Dessutom har jag ont efter min vaginala förlossning. Det blir bättre, men det är såklart påfrestande att ha ont och dessutom inte orka röra mig så mycket. Första tiden med Selma är annars helt annorlunda än med Hugo. Jag känner mig van och inte alls nervös och just nu längtar jag bara till att vi kan hänga och ta långa promenader samtidigt som jag och Hugo kan hitta på saker när hon sover i vagnen. Där är jag inte riktigt än som ni förstår.

Min förlossning var en tämligen normal vaginal förlossning, men den var psykisk påfrestande för mig (förutom fysik, vilket väl får ses som ganska självklart i sammanhanget). Jag tänkte inte skriva mer om det nu, för om jag ska skriva om det vill jag verkligen väga orden på guldvåg så att jag inte skrämmer upp blivande mödrar. Jag kan dock säga så mycket att jag nu har full förståelse för att ganska enkla förlossningar kan vara psykiskt jobbiga att gå igenom.

Jag vill passa på att tacka för alla gratulationer i olika sociala medier. Jag har inte orkat svara individuellt till alla, men är mycket tacksam och glad att jag har så många vänner som hälsar lilla Selma välkommen till världen!

Selma en dag gammal. Hon föddes den 18 maj 08:48, vägde 4115 g och var 51 cm lång.