Jag vill önska alla er läsare en riktigt glad påsk. Jag hoppas att ni kan genomföra äggjakter och får träffa någon annan utanför familjen, även om det måste ske utomhus. Eftersom vi inte bör åka till Lidköping och träffa ovaccinerade föräldrar i detta läge, bestämde vi oss för att åka till Landsort några dagar. Här är det kallt och blåsigt, men det var faktiskt inte så illa som vi befarat. Vi har druckit öl ute och grillat, men också myst inne med elementen på full fräs.
För första gången har jag fått påskpynta ett hus! Jag skriver jag, för det är jag som bestämmer, även om barnen är med på ett hörn. Vi har inte tagit med oss något till Landsort så ovan får ni ta del av pyntet som väntar oss på Eknäsvägen. Bordet där riset står blev tydligen en uppsamlingsplats för diverse pynt som Selma leker med. Vi har ett ris till på nedervåningen och hade planer på att köpa ett till eftersom Selma målat massa ägg med snören i.
Till nästa år tänkte jag utöka med fler saker från Guldkroken samt försöka hitta några smakfulla tuppar, harar eller kycklingar. Jag ska köpa nya dukar också, för den vi har är inte så fin (tror det är Ikea 100 kr för femton år sedan). Ett av mina favoritpynt är den fruktansvärt fula hönan i blå plast, som jag fyndade på DDR-museet i Berlin. Det ska vara en äggkopp, men fungerar mycket dåligt för det ändamålet vilket väl är föga förvånande.
Utsikten är densamma, men det är betydligt kallare än vad vi är vana vid.
Fyra barn; två är nio, en är sju och en är fyra. Och den lilla får vara med. Hoppet om att de kommer att växa ihop som kompisgäng lever. I sommar är Selma fem och nästa sommar ska hon börja skolan. Hon kommer alltid att vara den lilla, men hon blir mindre och mindre begränsad.
Alltså, jag är ingen hönsmamma, men detta kn ju blir riktigt jobbigt om han tänker fortsätta på det här spåret.