Karolina Lindén är liberal och feministisk politiker som i höst kandiderar både till riksdag (Halland) och kommunfullmäktige (Härryda kommun i Bohuslän) för folkparitet. Hon bor i Mölnlycke utanför Göteborg och har tidigare bott i Åsa i Halland. På hennes blogg kan ni läsa mer om varför ni ska rösta på henne i höst.
Under mitten av 1700-talet börjar en idéhistorisk revolution i Europa. Synen på äktenskap är på väg att förändras i grunden. Tidigare har äktenskapet inte varit mer än ett ekonomiskt kontrakt mellan familjer. Nu kommer den borgerliga idén om kärlek som nödvändig grund för äktenskapet. Detta sker under 1760- och 1770-talen och gör kvinnorna olyckliga och frustrerade. Detta är också en period där kvinnor börjar få utbildning inom samma ämnen som män. Borgarflickor utbildas i filosofi, matematik, musik och språk, men hänvisas efter avslutad utbildning tillbaka till hemmets husmoderliga sysslor. Kvinnorna hamnar i ett kulturellt tomrum.
I boken får man följa nio flickor som växer upp under den här perioden. Läsaren får följa hur de hanterar paradigmskiftet, hur de tänker kring kärlek och äktenskap och hur de här nya idéerna påverkar deras liv. Bjurman har utgått från memoarer och dagböcker från verkliga flickor och kvinnor.
Bjurmans bok är mycket intressant. Föreställningen om kärlek som nödvändig grund för äktenskap är så självklar för oss idag att de här flickornas diskussioner för och emot kärleksäktenskap får en att tänka till kring sin egen tillvaro. Ytterligare en intressant aspekt är också hur flickorna skildrar relationen till sina föräldrar. När flickorna får utbildning knyter de ett närmare band till sina fäder men får ingen relationsgrund till sina mödrar. En del av flickorna börjar förakta sina mödrar för att de är obildade och blir senare förtvivlade när de kastas in i sin mors tillvaro utan någon som helst förberedelse.
Boken nominerades till Augustpriset 1998 i kategorin Årets svenska fackbok.
