Feministisk litteraturkanon III: Feministisk facklitteratur

Feministisk litteraturkanon

Idag presenterar jag 13 böcker som inte är skönlitterära. Här återfinns flera av de allra mest kända feministiska verken.

1792 Till försvar för kvinnans rättigheter – Mary Wollestonecraft (Storbritannien)

Wollstonecraft var inte bara före i sin tid och intelligent, hon var även rolig. Det visar hon i sitt lysande verk över de orättvisor som drabbar kvinnor. Till försvar för kvinnans rättigheter är självskriven i en feministisk kanon.

1869 Förtrycket av kvinnorna – John Stuart Mill (Storbritannien)

Tillsammans med sin fru Harriet Taylor diskuterade John Stuart Mill kvinnors rättigheter. Han var en man långt före i sin tid och Förtrycket av kvinnorna är därför ett extra starkt statement.

1929 Ett eget rum – Virginia Woolf (Storbritannien)

Hela Virginia Woolfs författarskap skulle platsa i en kanon, men ska man begränsa sig till en bok så är Ett eget rum den text som påverkat allra mest.

1963 Den feminina mystiken – Betty Friedan (USA)

Hemmafruarna präglade det amerikanska femtiotalet och Betty Friedans skarpa kritik mot det samhället var otroligt kontroversiell när den kom. Friedan vänder sig emot att kvinnor skulle vara särskilt lämpade att ta hand om barn istället för att arbeta.

1970 Den kvinnliga eunucken – Germanine Greer (Storbritannien/Australien)

Boken har påverkat många kvinnor i sin samtid, men även långt senare. Kvinnor och män har helt olika förutsättningar på alla plan, skriver Greer i denna tidiga 70-talsklassiker. Greer var en av de mest tongivande feministerna under 70-talet.

1973 Fräls oss ifrån kärleken – Suzanne Brøgger (Danmark)

En bok som fångar den sexuella revolutionen. Brøgger skriver personligt och engagerat om rätten till fri sex och rätt till sin egen kropp. Det är en banbrytande bok och Brøgger är själv en person som inspirerat många. Idag sitter hon i danska akademin.

1976 De fem härskarteknikerna – Berit Ås (Norge)
Det är visserligen bara ett litet häfte, utgivet av ROKS, men dess betydelse är betydligt större. Alla feminister måste ha kunskaper om härskarteknikerna. Ås lilla häfte tar inte lång tid att läsa, men den som kan härskarteknikerna på sina fem fingrar har mycket att vinna.

1992 Vilda Svanar – Jung Chang (Kina)

Historien skrivs oftast av män. Vilda svanar är Kinas historia från 1900-talets början till den tid då boken skrevs ur tre kvinnors synvinkel. Jung Chan har skrivit om sin mormor, sin mamma och om sitt eget liv och det är en otroligt gripande historia.

1993 Det kallas kärlek – Carin Holmberg (Sverige)

Carin Holmbergs avhandling har varit en ögonöppnare för många kvinnor. Boken handlar om hur kvinnor ställer upp på och curlar sina män och själva lägger sina behov åt sidan, allt för att de älskar dem.

1994 Den mörka kontinenten – Karin Johannisson (Sverige)

Karin Johannisson är idéhistoriker och en feminist som skrivit många betydelsefulla böcker genom åren. Den mörka kontinenten handlar om kvinnan och medicinen och är ett viktigt verk som är en modern klassiker.

1996 Under det rosa täcket – Nina Björk (Sverige)

Under det rosa täcket är det verk som påverkat flest och som var startskottet för en ny feministisk våg i Sverige. Det kom flera böcker vid den tiden, men Under det rosa täcket är den flest citerar och flest nämner som den bok som påverkat dem mest och den håller än idag.

1999 Min mosters migrän – Hanne-Vibeke Holst (Danmark)

Holst är en av dagens mest tongivande feminister i Norden och hon har gett ut otaliga feministiska romaner. Min mosters migrän är hennes självbiografi där hon skarpt analyserar sin uppväxt ur ett feministiskt perspektiv.

1999  Ställd – Susan Faludi (USA)

Mansforskning är en viktig del av feminismen och Susan Faludis bok som bygger på intervjuer med män är en av de bästa böcker som skrivit på det området. Faludi är en feminist som man bör läsa och hon har skrivit flera bra böcker, men Ställd är den viktigaste.

Missa inte imorgon, då kommer skönlitteratur från hela världen!

2 kommentarer

  1. Vad roligt att Vilda svanar kom med! Jag tycker absolut den förtjänar sin plats i ert feministiska litteraturkanon.

    1. Ja den var en av mina käpphästar 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.