På sportlovet passade familjen på att besöka mormor och morfar i Lidköping. Det finns ju inte massor att göra när det är vinter och föräldrarna måste jobba. För att barnen skulle få hitta på något åkte vi till Vänermuseet, som jag inte besökt på år och dar. Det hade verkligen utvecklats och blivit ett fint museum över stadens historia och om djur och natur i och runtomkring Vänern.
På muséet finns flera människor, kända och okända, som få berätta en del av stadens historia. Här kommer tre Lidköpingskvinnor som var kända på sin tid.
Mia Lind var modist och drev en hattaffär i Lidköping. Hon levde mellan 1900 och 1991. Hennes karriär som modist började 1925 när hon fick en plats som lärling i Elvira Nilssons modeaffär i Lidköping. På 30-tralet skaffade hon sig sin egen butik på Målaregatan i Lidköping. Att vara egenföretagare som kvinna vid den här tiden var otroligt krävande och oftast hade kvinnorna ingen egen familj. Arbetsdagarna var långa för en modist, som efter att affären stängt på kvällen, måste ägna åtskilliga timmar åt att laga och tillverka nya hattar.
Inga-Maja Jonsdotter var tvätterska och levde mellan 1841 och 1915. Hennes man dog i gulsot och då var Inga-Maja tvungen att försörja sig. Då blev hon tvätterska, som inte direkt var ett yrke som var en dans på rosor. Men Inga-Maja var otroligt uppskattad i staden för att hon förvandlade all smuts till skinande rent.
Elsa ”Necke” Svensson levde mellan 1906 och 1992. Hon har många SM-guld i kula, diskus och spjut. 1928 förväntade sig alla att hon skulle ta medalj i OS, men hennes klubb brydde sig inte om att se till att hon kom med, så hon blev inte ens uttagen. Tävlandes istället för IK Göta i Stockholm blev hon uttagen till OS i Los Angeles fyra år senare, men i sista stund drog de ner på truppen av ekonomiska skäl, och Elsa fick stanna hemma.
