Ungern var årets temaland på bokmässan och detta har med rätta varit ganska utskällt. Den rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen protesterade på invigningen så hårt att några ungerska delegater lämnade salen.
De ungerska författarna verkade från det lilla jag hörde av dem, inte vara så regimtrogna. På ett seminarium om hur det var att vara kvinna och författare i Ungern pratade Àgnes Judith Kiss om att hon arbetat som frivillig på tågstationen i Budapest dit många flyktingar kommit. Hon sa att för henne är det viktigt att leva efter den kristna devisen att ge vatten åt den som är törstig och mat åt den som är hungrig. De andra i panelen nickade instämmande och det var fler som sa att de gjort vad de kunnat för att hjälpa till. Ingen av dem sa sig hålla med regeringen i frågan.
De tre yngsta i panelen som förutom Kiss var Krisztina Tóth och Noémi Szécsi var uttalade feminister. De beklagade att det inte fanns någon stark feministisk rörelse i Ungern, men trodde att det var på gång. Vi fick lyssna på hårresande historier om hur de blivit behandlade som kvinnliga författare.
- Àgnes Judith Kiss berättade att en manlig poetkollega sagt till henne att hon hade mycket lättare att bli känd eftersom kvinnliga poeter var så få.
- Krisztina Tóth höll upp en bild på sig själv och ett antal manliga författare och berättade att fotografen haft stora synpunkter på att hon inte sett tillräckligt kvinnlig ut, att hon borde släppa ut håret och posa mer, men hon hade svarat med att han minsann inte talade om för de manliga författarna att de borde ha en mer maskulin framtoning.
- Anna Jokai berättade att hon varit ordförande i Ungerns författarförbund och enligt henne själv skött det med bravur,. Hon har fått höra från flera att de var förvånade över hur bra hon skött det, hon som är kvinna.
Övrig paneldeltagare var Katalin Mezey och samtalet modererades av Görrel Espelund. Mezey och Jokai behövde tolkas vilket försvårade förståelsen av dem något. De andra pratade engelska direkt med publiken.
Det var ett mycket intressant seminarium och jag är glad att jag var frisk nog att vara där och lyssna.
