Hej Jennie,
Jag såg dig under programserien Mästerkocken och även i Fyra stjärnors middag nu under veckan.
Först vill jag säga att den person som du framställdes som i Mästerkocken är just en sådan person som jag älskar att störa mig på. Det är inget jag är stolt över, men så är det. En anledning tror jag är att jag är avundsjuk. Jag var själv inte ung och lovande i något område när jag var 19 och nu är jag 34 och inte ens lovande. Men en lika stor del tror jag handlar om att jag också är offer för könsroller. Det är ok att vara ung kille och kaxig, men betydligt svårare för en tjej. En tjej blir rabiat medan en kille bara gullig.
Men nu var det inte så att jag satt hemma i TV-soffan och störde mig på dig. Tvärt om. Från första programmet var du min favorit. Jag frågade mig själv varför, eftersom du verkade ha alla egenskaper som jag normalt stör mig på, trots att jag är feminist och borde älska tjejer som du. Jag tror att jag för en gång skull kunde se bakom dramatiken i programmet och se en ung, ambitiös tjej som lagade fantastik mat och som gillade att ta befälet och gjorde det bra. Dessutom var du den som hade den absolut bästa kokboksidén och jag kommer att köpa den så fort den kommer ut.
Anledningen till att jag skriver detta till dig är det du berättade i Fyra stjärnors middag i tisdags. Att du får hatbrev är såklart fruktansvärt, men det jag fastnade för var att du grät framför TV:n när du såg vad de andra sagt om dig i programmet. Jag reagerade också på det. Åke kallade dig för ”nappe” (Napoleon) för att han inte klarade av att bli bossad av en yngre tjej och Louise önskade ständigt att du skulle misslyckas. Det är ok att bli ledsen och det har inget med ålder att göra. Jag är 34 år och gråter när folk kommenterar på bloggen och säger att min son borde tvångsomhändertas för att jag är sjuk i huvudet.
Jag är glad att jag inte tillhörde skaran som störde mig, utan faktiskt satt och hejade på dig. Du är en förebild för unga tjejer och fler hade nog sett det om TV4 inte valt att visa bitska kommentarer och gråt i så stor utsträckning. Om man har sett Australian Masterchef så är det en helt annan sak. Mer matlagning och mindre gråt och rivalitet. Man kan välja att vinkla på olika sätt.
Lycka till med din matlagning och din kokbok och jag ser fram emot resultatet! Försök att inte bry dig om idioter som inte vill dig väl. Det finns dem som gillar dig och din stil. Jag är en av dem.
Vänliga hälsningar,
Hanna Lager, matlagningsfantast och feminist
5 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
Gulledej!
Du måste vara en stolt mamma!
Att jag är!
Vilket fint brev! Hon blir säkert glad.
Det blev hon! Fick meddelande på twitter ;o)