Jag har läst om en av min ungdoms favoritböcker, Agnes Cecilia – en sällsam historia av Maria Gripe. Jag läste den ursprungligen för att jag fick Maria Gripe på min lott när vi skulle skriva om svenska författare. Boken finns i nytryck från Modernista och den är faktiskt med på bokrean 2022. Jag lyssnade på boken på Storytel inläst av Pernilla August.
Nora är föräldralös och bor hemma hos släktningar. Det finns kärlek och hon är en i familjen, men ändå känner hon ofta en känsla av övergivenhet och att de andra hellre vill vara en familj utan henne. När familjen flyttar in i en ny våning börjar mystiska saker hända. När Nora får ett meddelande om att komma till Gamla Stan i Stockholm och besöka en affär, blir hon först tveksam, men hennes styvbror Dag övertygar henne om att åka dit. Hon får en docka, som bär på en historia och Nora börja nysta i den. Hon finner en ensam flicka, övergiven precis som hon själv.
Jag läste som sagt boken för första gången i skolan och jag var runt 14-15 år. Jag har många gånger tänkt på att det var märkligt att just jag som var en van läsare fick en ungdomsförfattare, medan betydligt mindre läsvana personer fick läsa August Strindberg. Jag var i äldsta laget för boken då och var precis som nu inte särskilt förtjust i övernaturligheter i böcker, ändå älskade jag den. Har för mig att det var mysteriet som fångade mig. Det bästa var att boken var lika bra nu som då.
