Jag har sett Knutbydokumentären Knutby i blind tro på HBO och har lite tankar kring den. Först vill jag säg att jag såklart hängde med i historien när den var aktuell 2004, men att det fanns saker som gjorde att jag snabbt tappade intresset. Förutom att det var en komplicerad historia, så tog den ju aldrig slut. Dessutom hade jag träffade jag en kille i februari 2004 och blivit tokkär. Jag och min numera make har pratat om att det faktum att vi träffades just då, kan vara orsaken till att ingen av oss blev besatt av historien (som annars skulle kunna ligga nära till hands).
Om du är känslig för spoilers och vill se dokumentären innan du läser om den, sluta läs nu.
Det är Martin Johnson och Anton Berg som ligger bakom dokumentären Knutby – i blind tro, som visas på HBO. De har lyckats få intervjuer med flera nyckelpersoner, såsom Helge Fossmo och Sara Svensson, och de har fått tillgång till material som inte ens rätten tagit del av (hela den sex timmar långa rekonstruktionen som Sara gjorde av mordet på Alexandra Fossmo och mordförsöket på Daniel Linde).
Kort resumé av fallet: Helge Fossmo dömdes för anstiftan till mord efter att ha skickat sms till sin barnflicka Sara Svensson att hon skulle döda hans fru. Idag är Helge kvar i fängelse och Sara utsläppt från rättspsyk.
Ett stort fokus i dokumentären ligger på Åsa Waldau, ”Kristi brud”, och vilken roll hon egentligen spelade i Knutby. Det är tydligt att hon haft en större roll än vad som tidigare framkommit. Hon var varit den egentliga ledaren, eftersom hon var förlovad med Jesus. Flera församlingsmedlemmar vittnar idag om att hon blev mer och med aggressiv, ju längre tiden gick och inget hände. Jesus kom aldrig. Det hela verkar eskalerat efter att Helge dömts till fängelse.
Mot slutet av dokumentären fokuseras mycket på Sara Svenssons rekonstruktion. Det mest anmärkningsvärda där är att man vet att Alexandra sköts i huvudet med två skott dikt an huvudet (efter ett icke dödande skott i höften) och Sara säger att hon stod en bit i från. Detta trots att hon i rekonstruktionen uppmanas att gå närmare (vilket ju är än mer anmärkningsvärt). Sedan avslutar hon med att säga att Alexandra inte rörde sig när hon sköt första skottet i höften.
Låt oss säga att Sara kanske inte dödade Alexandra. Då uppkommer flera andra frågor. Hur dog Alexandra? Det verkar vara utrett att hon dog av skott dikt an huvudet. Då skulle Sara alltså antingen 1 inte skjutit skott två och tre, utan gått därifrån, eller 2 inte träffat. Fråga 1 är väl tveksam då hon känns trovärdig än idag om att hon faktiskt sköt Alexandra. Fråga 2 ger ju följdfrågan om det fanns något skott som träffat någon annanstans, vilket det väl inte fanns?
Sedan tillbaka till Helge. Han vill att det ska framkomma att det var Åsa som skickade sms:en som Helge sedan vidaresände till Sara, som gjorde att Sara dödade Alexandra och försökte döda Daniel. Tekniken var tyvärr inte tillräckligt bra 2004 så eftersom Åsas telefon aldrig beslagtogs, finns det inget belägg för det. Men jag tänker, om hon nu gjort det så är såklart hon mer skyldig än som tidigare framkommit och det är en stor nyhet. Helge, däremot, kan ju inte finnas mindre skyldig för att han har vidaresänt sms. Om inte han, liksom Sara, bedöms icke tillräknelig. Men för det är det väl lite för sent?
Det som dokumentärer gav mig var ändå Åsas roll och hur hon byggde upp en sekt kring henne och hennes förlovning med Jesus. Alla följde och den största skräcken var att bli ansedd ”fel” av Åsa. Det hade ju gått riktigt illa för Sara. Att höra Saras vittnesmål 17 år senare, var också starkt. Starkast såklart att höra att hon verkligen inte ville döda, men kände sig tvungen.
Förutom ovan nämnda invändningar om skuldfrågan tyckte jag att det fanns lite lösa trådar som de borde ha följt upp. Den viktigaste var väl vad som hände med Daniel Linde och hans fru. Efter att misstankarna mot frun (hon hade ett förhållande med Helge och misstänktes vara inblandad) släppts, försvann de mer eller mindre ur dokumentären. Sedan vet jag inte om det känns så naturligt att två journalist sitter och spånar framför kameran, när det liksom är de som gjort filmen. Det greppet kändes rätt krystat.
Jag tror att Åsas utseende och karisma har gjort att hon dömts lindrigare i offentligheten. Det var synd att hjon inte ställde upp på en intervju i dokumentären.
