Jag väntar på att andra ska joina cirkeln.
Nu har jag träffat min nystartade bokcirkel igen, vi som läser oss runt jorden. Läsa jorden runt-bokcirkeln hade valt Abi Darés bok Flickan som fick en röst. Daré är född och uppvuxen i Nigeria och det är också där som boken utspelar sig. Boken handlar om en flika som först gifts bort och sedan rymmer för att sluta som slav. Hon är hela tiden fast besluten om att hitta en väg ut. Min recension av boken kan du läsa här.
Språket
Vi började att prata om språket. I början är det yxigt, med dålig grammatik för att senare bli bättre och bättre. Detta ska spegla Adunnis utveckling och vi var alla överens om att det var en bra idé. Några hade svårt för språket och några tänkte att de kanske vant sig när de inte längre tänkte på det, fast det egentligen var språket som hade blivit bättre. Ungefär hälften av oss hade läst boken på engelska och hälften på svenska. Några av oss, men inte jag, var irriterade på den svenska översättningen. Jag tyckte att det gjort det bra med tanke på förutsättningarna.
Vad vet vi om Nigeria?
Det är många författare från Nigeria som kommit fram nu på senare tid. De flesta skildrar Nigeria från ett medelklassperspektiv och utspelar sig inte sällan i det pulserande Lagos. Flickan som fick en röst skildrar tvärt emot detta en mycket fattig flicka som gifts bort. Vi pratade om att de nya författarna ger en bild av Nigeria, som de flesta med fördomar om Afrika, inte förstår finns. På sätt och vis är den här boken då något som skulle bekräfta fördomar istället för att slå hål på dem. (Det här pratade vi om med glimten i ögonen, så ni inte tror att vi är bekymrade över att en bistrare verklighet skildras.)
Vi kom också in på religion. Adunni kommer från en muslimsk familj, medan kvinnan hon jobbar för är kristen. Vi kunde snabbat googla frma till at Nigeria är delat, till hälften muslimskt och till hälften kristet. Muslimerna bor norrut och det kristna söderut.
Adunnis intellektuella utveckling
Vi pratade också om de uppslagsverk som en del av handlingen kretsade runt och de citat som gjorde att Adunni fick veta mer om sitt lands lagar, något som hon dittills inte haft en aning om. Hon får exempelvis veta att barnäktenskap är förbjudet i Nigeria. Vi kom också in på utbildningssystemet och att det är på engelska, vilket gör att man förmodligen betraktas som mindre vetande om man inte kan det språket. Adunnis modersmål är yoruba, ett språk som talas av 27 miljoner människor. Där fick även mina fördomar en törn. Jag tänkte stamspråk och engelska som behövs för att ena landet och så är det nästan tre gånger så många som pratar svenska.
Vänskapen med Tia
Adunni får många vänner på vägen makens första fru Kadidja, kocken i huset hon jobbar och så grannfrun Tia. Det är Tia som ska hjälpa henne med det hon behöver för att söka ett stipendium för flickor som sålts som hembiträden. För att få stipendiet behöver hon bli bättre på engelska och så behöver hon en referens. Det sistnämnda finns det ingen som kan ge henne, så hon frågar Tia i desperation. En vänskap växer fram dem emellan, men hur trovärdig var den? Den verkar lite väl ömsesidig i boken, men någon föreslog att det kan bero på att Tia, som bott i Europa och vill vara god, kanske ser Adunni som sitt ”projekt” snarare än att hon blir vän med henne på riktigt.
Är boken för mycket feelgood?
Vänskapen med Tia kanske inte var helt sannolik och det ledde oss till nästa ämne om att boken var lättsmält och aldrig riktigt tung någon gång. Vissa av oss var besvikna på det, andra – såsom jag – tyckte att det var skönt att det var lite lättsammare med tanke på det tunga ämnet. Jag kan ändå förstå åsikten att det blev lite väl lätt för att Adunni att ta sig ur den hemska situation hon var i och hon fick vänner på lite för många ställen. Några tyckte att boken hade blivit betydligt bättre med mer svärta. Även om jag inte riktigt håller med så förstår jag, för det var kanske lite väl glättigt emellanåt med tanke på det tunga temat.
Nästa bok
Nästa gång tänkte vi eventuellt åka till Asien, även om vi inte är helt låsta vi det. Tanken är ju att läsa oss jorden runt och inte fastna i en specifik region.
