Jag nåddes nu på förmiddagen av beskedet att Sara Danius är död. Jag hade verkligen lyckats missa att hon varit sjuk och att hennes sjukdom kommit tillbaka. Det blev en chock när jag såg på Twitter att hon avlidit. Sara Danius var spå otroligt cool och en sådan stor förebild att det känns riktigt tungt att hon avled alldeles för tidigt, endast 57 år.
Jag kommer att minnas Sara för de ofattbart coola kreationerna hon bar vid nobelfesterna. Inte för att de nödvändigtvis var snygga, utanför att hon tog plats i dem. Hon syntes. Som ett meme som florerar säger: In a world full of lagom – be a Sara Danius.
När Svenska Akademien krisade som värst var det Sara Danius som stod för förnuftet och moralen. Jag tänkte så många gånger, hur kommer akademien klara sig utan henne? Det är för tidigt att säga om den kommer att göra det. Det bästa Sara Danius kunde göra mitt i all turbulens var att gå med högburet huvud från börshuset. Det gjorde hon också, arm i arm med Sara Stridsberg. Det var en mycket mäktig syn och förevigades av Jonas Ekströmer på TT.
Efter bilden ovan bildades en manifestation för Sara Danius, denna modiga kvinna som stod upp mot gubbväldet i akademien så länge det gick. #knytblusförsara gick runt i sociala medier. Jag hakade på, även om jag inte bär knytblus.
Som många konstaterar idag kommer världen att bli lite mer grå Utan Sara Danius. Världen har tappat en av de skarpaste knivarna i lådan och en av de modigaste och tuffaste förebilder i vårt land. Hon kommer att vara oändligt saknad. Vila i frid, Sara.
6 kommentarer
Hoppa till kommentarformuläret
I torsdags när litteraturpriset delades ut, tänkte jag på Sara Danius och hade på mig en knytblus. När jag läste nyheten om att hon hade dött idag blev jag chockad och bedrövad, och på nytt rasande över vad som hände i Akademin förra året.
Författare
Det gör mig också sås arg och i denna tid behövs verkligen Sara i debatten. Så synd att hon inte kan vara med mer :'(
Sorgligt, en skicklig nytänkande forskare.
Författare
Verkligen!
Sara var en hjälte och en intellektuell gigant, det pratas inte tillräckligt om det. Jag blev både mållös och utmattad av ”Husmoderns död”, den är på ett helt annat plan än det som vi vanliga dödliga tänker och skriver.
Jag gjorde slut med akademin när de kastade ut Sara, nobelprisen nu har inget värde för mig – de måste visa lite stake om de ska bli värdiga att få dela ut såna pris igen.
De behöver en ny Sara, helt enkelt.
Författare
Det behöver de verkligen! Så tråkigt att du känner så, tror dock inte att du är helt ensam.
Jag har påbörjat Husmoderns död och den första essän var verkligen ett praktslag i ansiktet på patriarkatet.