Jag fick tips om In i minsta detalj av Kristin Emilsson som en lättsmält, men bra romantisk roman. En kombination med Stockholm och småstad lockade mig och så behövde jag en cyklingsbok att lyssna på.
Freja och Anton bor i Stockholm och lever ett liv där inredningsfärger och status är viktigast. En dag får Anton veta att hans far har dött och han reser till småländska påhittade kommunen Idemåla för att gå på begravningen. Freja som aldrig har träffat sin svärfar blir bestört är Anton föreslår att de ska flytta dit ett tag för att se efter Antons sjuka mor. Väl i Idemåla finner sig Freja till ro, får vänner och börja gräva i släkthemligheter.
Jag fick hör att detta skulle vara en lite gullig bok, och visst, det var ganska gulligt tillslut, men jag står inte ut med böcker som bygger på fullständigt osannolika antaganden. Sug på följande:
- Anton har ingen kontakt med sina föräldrar. Freja har aldrig träffat dem och de har gift si utan att hon har funderat på varför.
- Anledningen är väldigt diffus och framkommer aldrig riktigt klart i boken.
- Den förklaring Freja har är att Anton lever i nuet och blickar bara framåt och detta är INGET konstigt alls.
- Med andra ord har Freja gift sig med någon som hon inte har någon som helst aning om vad han gjort innan hon klev in i hans liv. INGENTING.
Vi som läsare förväntas önska Freja och Anton all lycka, men min känsla blir enbart att Anton verkar vara ett totalt freak och att Freja borde sticka så långt från honom som möjligt. Så blir det inte och det gör mig lite besviken. I övrigt är det väl en gullig roman och den har en intressant intrig. Den är dock fördomsfull mot småstäder, vilket stör en småstadstjej som jag, men kanske ändå inte mer än andra böcker i samma genre. Mot slutet hade jag svårt att lägga boken ifrån mig, vilket väl få ses som ett gott betyg.
