I år har det kommit ut två antologier lagom till 8 mars. Norstedts har gett ut Saker jag hade velat veta när jag var 15 med Diana Olofsson och Johanna Wester som redaktörer. De som deltar i boken är bland andra författare, musiker, journalister och idrottskvinnor.
Det är många olika berättelser. Mia Skäringer svarar på frågan om hur hon hanterat att bli utsatt för sexuellt våld. Suad Ali berättar om hur en lärare försökt trycka ner henne för att hon inte pratade svenska perfekt och hur hon senare använde sin tvåspråkighet i karriären. Anna Hedemo beskriver hur hon hamnade i dåligt gäng för att lyckas ta sig ur den förutbestämda roll hon hade i skolan.
Det är en bra politisk spridning och röster från flera hål för göra sig hörda. Det är ju inte en politisk bok på det sättet, men jag har ofta stört mig på att ”blandade kvinnor” oftast betyder ”blandade kvinnor som röstar till vänster om mitten”. Det var ett stort plus att det inte var så i den här boken, tycker jag. Det är en ganska spretig antologi, något som jag förväntade mig och faktiskt tyckte var bra. Dock var det kanske ingen av berättelserna som utmärkte sig så att jag kommer att minas den länge. Jo, kanske Ebba Witt-Brattströms. Men jag hoppas att många tonåringar därute läser, begrundar och får mindre ångest.
Det var ingen som berättade min berättelse (såklart, den är ju min) så det tänkte jag faktiskt passa på att göra här på bloggen. Jag återkommer med saker jag hade velat veta när jag var 15. Vad hade du velat veta?
Läs mer: Adlibris, Bokus, Stories from the city, Och dagarna går…
