Idag är det dags för en Brysselkorrespondent, Sanna, att ge sin syn på belgisk litteratur.
Jag bor alltså i Belgistan, förlåt, Belgien. Det är ett märkligt litet land med total avsaknad av service, ohämmad sexism, livsfarlig trafik samt hopplös offentlig förvaltning.
Å andra sidan: vad kan vara bättre för en läsnörd än att bo i ett land där det alltid regnar?
När jag flyttade hit försökte jag såklart hitta belgisk litteratur, men tji fick jag. Det är förvånansvärt svårt att hitta belgiska författare. Inte ens bibliotekarierna har koll på om en författare är belgare eller fransos! Fast det är ju också fint och europeiskt. Gränser och nationalitet är kanske inte så viktigt.
Ett annat problem i belgiska bokaffärer är att det inte går att gissa bokens genre från framsidan. De ser alla likadana ut. Det är de franska förlagens modell, mycket gammaldags och alldeles hopplöst.
På plussidan får hunden följa med in på bibblan – ofta får Tassa mer uppmärksamhet och service än jag när vi lånar böcker på det franskspråkiga biblioteket (jo, även bokutlåningen är språkuppdelad).
Och slutligen – Belgiens stora stolthet är förstås serierna. Serietecknare är hjältar, det finns seriefestivaler, seriemuseum, statyer och väggmålningar med serietema i hela innerstan. Visste du att inte bara Tintin utan även Gaston, Lucky Luke, Asterix, Spirou och smurfarna har belgiska rötter?
Sanna bor i Bryssel och tampas med den belgiska byråkratin. Hon bloggar på Sannas bokhylla och läser gärna nobelpristagare och klassiker och mindre gärna chick lit. Sanna deltar också flitigt i festveckan. Missa inte det!
#europafest2016
