Jag hade mycket svårt att hitta någon kvinnlig armenisk författare till min jorden runt-utmaning, men skam den som ger sig. Efter mycket googlande (det är komplicerat att googla namn som stavas olika i olika översättningar) hittade jag Shushanik Kurghinian, feminist och socialistisk politiker. Några av hennes dikter finns översatta på olika håll på webben. Jag tyckte mig inte ha råd att beställa diktsamlingen I want to live som går på 30 dollar på Amazon.
Den äldsta översättningen till engelska är från 1917. The eagle’s love är en vacker dikt om frihet. Dikten som heter som titeln på boken, I want to live är en feministisk dikt om kvinnor och mäns lika värde. Den är otroligt radikal för att vara så gammal, se den första och sista strofen:
I want to live–but not a lavish life
trapped in obscurity–indifferent and foolish,
nor as an outright hostage of artificial beauty,
a frail creature–delicate and feeble,
but equal to you–oh men–prosperous
as you are–powerful and headstrong–
fit against calamities–ingenious in mind,
with bodies full of vigor.(…)
I want to fight–first as your rival,
standing against you with an old vengeance,
since absurdly and without mercy you
turned me into a vassal through love and force.
Then after clearing these disputes of my gender,
I want to fight against the agonies of life,
courageously like you–hand in hand,
facing this struggle to be or not.
På engelska Wikipedia finns I want to sing översatt och den är också tydligt feministisk.
I wanted to sing: they told me I could not,
I wove my own songs: quiet, you are a girl!
But when in this troubled world
an elegy I became,
I spoke to the hearts of many.
The more I sang:
the sooner she’ll get tired, they said.
The louder I sang:
the faster her voice will fail.
But I kept singing endlessly,
that’s when they started to cajole.
Jag blev helt tagen av detta armeniska författarskap att jag fortfarande överväger att beställa hela boken, trots att den inte var direkt billig. Det finns inte jättemycket skrivit om Shushanik Kurghinian på nätet, men bloggen Armenian women har skrivit en text om henne och översatt dikten I pity you, som också den är härligt feministisk:
I pity you, dull-witted women,
for chasing after rouge and beauty aids,
wasting away your time without a goal,
with faces adorned for lewd sale.
Självklart var detta inte helt okontroversiellt i Armenien 1907 och det är det som gör det extra imponerande. Det finns många kvinnliga pionjärer över hela vägen som har banat vägen för rösträtt och yttrandefrihet och jag känner att jag skulle vilja uppmärksamma dem alla (vilket såklart är omöjligt). Jag kommer att återkomma till Shushanik Kurghinian.
